Pia Nygård Larsson

Doktorsavhandling, 2011.

Malmö högskola. Fakulteten för lärande och samhälle.

Denna avhandling berör text, språk och lärande i biologiämnet. Språk och lärande ses som nära förbundna, vilket ytterst motiverar undersökningen. Mer specifikt rör undersökningen ett biologiklassrum där gymnasieelever läser kursen Biologi A. Materialet har samlats in med etnografisk metod utifrån tanken att förståelse av en praktik bäst uppnås genom deltagande i densamma (se kapitel 4). Undersökningen utgår från ett kontextuellt och multimodalt textperspektiv liksom ett sociokulturellt andraspråksperspektiv (se kapitel 3). I avhandlingen behandlas och relateras i första hand lärobok, lärarens undervisning samt elevers olika uppgiftslösningar.

Syftet är att med utgångspunkt i ett biologiklassrum analysera, beskriva samt diskutera texter och språkbruk i skolan, med särskilt fokus på flerspråkiga elevers förutsättningar. Avhandlingen har alltså en deskriptiv samt en viss explanativ ansats. Detta realiseras genom att olika delar av materialet – lärobok, lärarens undervisning samt elevernas texter – fokuseras i varsitt resultatkapitel (kapitel 5, 6 och 7). Till de tre kapitlen kan tre huvudsakliga frågor ställas. Frågan till kapitlet om läroboken lyder:

  • Vilka potentialer till ett koherent (sammanhängande) betydelseskapande, ur multimodalt, textstrukturellt och verbalspråkligt perspektiv, erbjuder läroboken i synnerhet flerspråkiga elever?

Denna fråga besvaras genom analyser av klassens biologilärobok, med fokus på de läroboksavsnitt som aktualiseras i klassrummet.

Frågan till det kapitel som fokuserar lärarens undervisning kan formuleras på följande sätt:

  • Vilka visuella och verbala stödstrukturer i lärarens undervisning kan utgöra potentialer för ett koherent betydelseskapande, i synnerhet för klassens flerspråkiga elever?

Denna fråga besvaras genom analys av olika klassrumstexter, framförallt lärarens texter, i relation till olika klassrumsskeenden. Här berörs bland annat lärobokens användning i klassrummet samt de undervisningsprocesser som leder fram till de betygsgrundande elevtexter som fokuseras i det tredje kapitlet. Här lyder frågan:

  • Vad kan sägas om olika elevers och elevgruppers framgång i biologiämnet, samt om elevernas ämnestexter ur ett textstrukturellt och verbalspråkligt perspektiv?

Denna fråga besvaras framför allt genom komparativt inriktade analyser av ett antal betygsgrundande elevtexter. Detta relateras även till lärarens uppgiftsformuleringar, respons och betygssättning. Benämningen koherent betydelseskapande kan redan nu behöva kommenteras (jfr även 3.7). Med detta avses elevers möjligheter att skapa sammanhang mellan tidigare och nya texter, kunskaper och erfarenheter, liksom mellan olika modaliteter. Potentialer till ett koherent betydelseskapande är därmed de faktorer som kan tänkas bidra till elevers upplevelse av sammanhang, på såväl global (exempelvis lärobok, kurs, kursmoment) som lokal (exempelvis enskilda lärobokstexter och lektioner) nivå.