Eva Skowronski

Doktorsavhandling i migrationsvetenskap, 2013
Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet

Syfte

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat till Sverige under de fyra sista åren i grundskolan eller under gymnasiet. Mer specifikt undersöker studien den sociala interaktionen mellan elever med ett särskilt fokus på de nyanlända elevernas möjligheter till och hinder för att bli inkluderade i sociala gemenskaper på sina skolor, samt elevernas sätt att hantera dessa möjligheter och hinder.

Studien fokuserar på nyanlända elever som befinner sig på olika nivåer i utbildningssystemet från förberedande undervisningsnivåer för nyligen invandrade elever till ordinarie undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Studien utgår framför allt från ett individuellt perspektiv, det vill säga den sätter elevers erfarenheter och upplevelser av sin sociala skolsituation i centrum. Elevernas berättelser om sina erfarenheter och upplevelser analyseras sedan i avhandlingen genom forskarens tolkning och de teoretiska verktyg forskaren har valt. För att förstå och förklara varför elevernas relationer på skolorna ser ut som de gör, har analysen av elevernas individuella berättelser vid behov även kopplats till en makronivå. Det individuella perspektivet sätts således in i ett organisatoriskt perspektiv när det gäller hur skolan som institution är organiserad (t.ex. skolans mottagningssystem för nyanlända elever och skolans sorteringsfunktion) och ett strukturellt perspektiv när det gäller sociala maktordningar (t.ex. när det gäller kön, klass, etnicitet och religion).

Frågeställningar

Frågeställningarna för avhandlingen med utgångspunkt från både det empiriska materialet och teorivalen ser ut som följer:

  • Vilka erfarenheter har de intervjuade eleverna av den sociala interaktionen mellan dem själva och andra elever i deras skolor?
  • Vilka erfarenheter har de intervjuade eleverna av sina möjligheter till, och hinder för, att bli inkluderade i olika former av social gemenskap i sina klasser och på sina skolor?
  • Hur hanterar de intervjuade eleverna de eventuella hinder som kan uppstå för att de ska bli inkluderade i olika former av social gemenskap i sina klasser och på sina skolor?
  • Vilka sociala positioner intar de intervjuade eleverna på sina skolor i förhållande till andra elever och vad bestämmer dessa positioner?
  • Vilken betydelse upplever de intervjuade eleverna att deras egen och andra elevers religiösa respektive icke-religiösa tillhörighet får för den sociala interaktionen mellan elever på deras skolor?
  • Vilka konsekvenser får skolornas mottagningssystem för nyanlända elever för de intervjuade

Läs hela avhandlingen via Lunds universitet. (pdf)