Solveig Eriksson

Kompetensutveckling för sfi lärare (2005)
Lärarhögskolan i Stockholm
Myndigheten för skolutveckling

Gemensamt för alla som studerar matematik i vuxen ålder är att man har med sig en mängd erfarenheter där bland annat matematik ingår. Hur mycket matematik man kan är kopplat till hur lång utbildning man har och hur mycket man har använt den matematik man en gång studerade. Den matematik man aldrig har använt sedan skoltiden har man glömt bort medan den som kommit till nytta i arbete och andra sammanhang finns kvar och kan till och med ha utvecklats. De aktuella kunskaperna motsvarar sällan det som ett gammalt betyg visar. Många av oss lärde oss upprepa formler och metoder utan att egentligen fundera över hur det hängde ihop. Vi lärde oss att komma ihåg det nödvändiga utan att egentligen förstå. I dessa fall blir det svårt att friska upp gamla kunskaper. Vi behöver lära oss på nytt och våra livserfarenheter underlättar förståelsen. Andra var inriktade på att förstå redan under skoltiden och behöver i allmänhet bara friska upp sina gamla kunskaper för att snabbt kunna gå vidare. Som invandrare i ett främmande land tillkommer en svårighet - språket. Att kunna formulera sina tankar på det nya språket är en nödvändighet för att kunna göra sig själv rättvisa.

Som lärare i matematik behöver man tackla tre stora utmaningar:

1. Att bidra till ett fungerande vardagsspråk så att matematiken kan tillämpas i det vardagliga livet såväl som inom olika yrkesområden.
2. Att utveckla den studerandes intresse för och kunskap i matematikens språk, uttrycksformer och begrepp.
3. Att främja ett förhållningssätt som lyfter fram muntlig och skriftlig kommunikation genom att stimulera de studerande till att ta del av varandras kunskaper och idéer till lösningar samt att granska, värdera och undersöka olika utsagor och förfaranden.