"Tidigare tyckte man att det naturliga var att lära sig ett enda språk riktigt bra. I dag har vi fått en helt annan situation där flerspråkigheten är på väg att bli norm." Så presenteras DN Insidans artikelserie "Ett land, flera språk". I del fyra, "Kunskap är lika mycket värd på olika språk", får ta del av två elevers berättelser om hur det var att lära sig svenska och hur de använder sina olika språk. I artikeln intervjuas även Anna Kaya och Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.

Barn växlar mellan sina språk när de pratar med varandra. Det är viktigt att låta dem använda alla språkliga verktyg när de ska lära sig nytt och bygga vidare på kunskaper som de redan har, menar läraren Anna Kaya.

Alla artiklar i serien

Emanuel Bylund och Marcelyn Oostendorp pratar afrikaans och svenska med nyfödde Markus. De försöker vara konsekventa eftersom de tror att det ska gynna sonens språkutveckling, även om han kanske börjar tala litet senare. Emanuel Bylund är professor i tvåspråkighet vid Centrum för tvåspråkighetsforskning/Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och Marcelyn Oostendorp är också språkforskare.

Tidigare trodde man att barn skulle försöka hålla sig till ett språk. I  dag vet man att flerspråkigheten är bra för såväl karriären som hjärnan. Språkforskaren Carla Jonsson, universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning/Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, menar att vi blandar språk för att kommunicera effektivare med varandra.

Engelskan riskerar att ta över som vetenskapligt språk på universitet och högskolor i Sverige. För att den inte ska tränga ut svenskan behövs det tvingande regler, menar språkprofessorn Olle Josephson, professor i nordiska språk, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

I olika länder gestikulerar man på olika sätt - och det har inte främst med kulturen att göra. Det handlar om hur språksystemen ser ut, säger Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet, som själv kan använda nio språk.

Det var en stor omställning att plötsligt få nästan all undervisning på engelska. Men i slutet av högstadiet kunde de använda språket helt obehindrat, berättar Oscar och Albin som båda gått i engelskspråkig grundskola.

Trots att det blir allt vanligare med engelskspråkig ämnesundervisning i svenska skolor, är det ingen som vet hur effektiv den är för elever som har svenska som modersmål. Språkforskaren Maria Lim Falk, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, har i en avhandling undersökt en normalpresterande gymnasieskola där undervisningsspråket i en del klasser var engelska, för att se hur de elever som hade svenska som modersmål presterade.

Daniel Pashley kommer från England men pratar sex språk och läser såväl Strindberg som texter av Ingela Pling Forsman på svenska. ”Om jag är gift med Bryssel så är Sverige min älskarinna”, säger han.

Om vi menar allvar med integrationen och det mångkulturella samhället så måste vi förändra vår inställning till andra språk än engelskan, menar Tomas Riad, ledamot i Svenska Akademien och professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Han föreslår att alla väljer ett adoptivspråk som kan fungera nästan som ett andra modersmål.