Ungefär vart femte förskolebarn i Sverige talar idag fler än ett språk. Av flera skäl är det viktigt att barnen ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Språket är centralt för det fortsatta lärandet i utbildning och arbete. Språklig stimulans i svenska och andra modersmål bidrar till barnets kognitiva och sociala utveckling. Tidigare kvalitetsgranskningar har visat att personalen i förskolan upplever svårigheter att ta sig an uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen upplever till exempel att det är svårt att arbeta med barnens olika modersmål när de själva inte behärskar dessa språk. Mot denna bakgrund har Skolinspektionen valt att granska hur förskolorna arbetar med detta i den vardagliga verksamheten vilket sammanfattas i en rapport.

– Språket är centralt för barnens lärande. Flerspråkiga barn som inte utvecklas i sina språk i förskolan kan få svårare att tillgodogöra sig andra kunskaper, såväl i förskolan som längre fram i grundskolan. Det är därför av stor vikt att förskolechefen säkrar att det finns en gemensam bild av uppdraget, tillgång till kompetensutveckling och tid för erfarenhetsutbyten, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Totalt går cirka 500 000 barn i förskola och ungefär 100 000 av barnen talar mer än ett språk. Förskolan ska enligt skollagen medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålet är viktigt för de barn som nyligen flyttat till Sverige och som inte har uppnått en nivå i svenska som möjliggör att de kan lära sig nya saker på svenska. Skolinspektionen har granskat kvaliteten på det språkutvecklande arbetet vid 34 slumpmässigt utvalda förskolor runt om i landet (lista nedan).

Granskningen visar att personalen på majoriteten av de granskade förskolorna arbetar medvetet med att uppmuntra flerspråkiga barn att använda svenska i den dagliga verksamheten. Personalen skapar meningsfulla sammanhang och stöttar barnens ordförråd, talspråk och kommunikation.

Men 23 av 34 granskade förskolor saknar motsvarande medvetna arbete när det gäller barnens egna modersmål. På flertalet av dessa förskolor upplever personalen att de inte har tillräckliga kunskaper kring hur de ska arbeta med språkutveckling i andra modersmål än svenska och att de är osäkra på vad uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling innebär.

En orsak är att personalen på många förskolor inte fått tillräckliga förutsättningar för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. 21 av 34 förskolor har i låg eller ganska låg grad riktlinjer, strategier eller andra förutsättningar. Personalen där har inte fått den kompetensutveckling som de behöver och inte heller tid för diskussion och reflektion om förhållningssätt, arbetssätt och metoder.

Skolinspektionens slutsatser

För att höja kvaliteten i förskolans verksamhet visar granskningen att:

Förskolechefen behöver i högre grad styra och leda det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn. Det innebär att förskolechefen behöver säkerställa att uppdraget är tydligt och förankrat hos personalen. Personalen behöver också ges tid och former för planering samt informations- och erfarenhetsutbyten.

Förskolorna behöver i högre grad utgå från barnens intressen och kunskaper i det språkutvecklande arbetet. Ett sätt är att samverka med föräldrar, vilket visat sig vara en framgångsfaktor i arbetet.