Skolverket fick i slutet av februari 2013 i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida ett kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Ett syfte med det uppdraget är att säkerställa kvaliteten och likvärdigheten vid mottagande och introduktion av nyanlända över hela landet. NC har fått förtroendet att vara med och skapa kartläggningsmaterialet och att bidra med kompetensutvecklingsinsatser under arbetets gång. Information om kartläggningsarbetet och om andra insatser läggs kontinuerligt ut på vår webbplats under 2013-2014. Nedan följer ett utdrag från den utredning som presenterades för en tid sedan och som förtydligar syftet med och tillämpningen av ett nationellt kartläggningsmaterial.

Föreskrifter om underlaget för bedömningen

(Promemoria Ds 2013:6)

Det finns i dag inga krav på att skolan ska kartlägga eller bedöma nyanlända elevers kunskaper och inte heller något nationellt kartläggningsmaterial att tillgå. De underlag för kartläggning som skolor använder sig utav skiftar därför stort. Regeringen har nu gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett underlag för hur ett material för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper kan utformas.

Förslagen om bedömning av nyanlända elevers kunskaper ställer krav på ett kartläggningsmaterial som säkerställer en väl underbyggd och rättssäker tillämpning. Vi bedömer att ett väl utvecklat material med tydliga riktlinjer skulle ge skolorna ett bra stöd i arbetet med planeringen av undervisningen och för placering i årskurs.

Kartläggning och bedömning

Nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter ska enligt förslaget bedömas skyndsamt, senast inom två månader efter ankomst till skolan. Som tidigare redovisats varierar i dag skolornas arbete med att få en bild av de nyanlända elevernas kunskaper och erfarenheter från enkla introduktionssamtal till mer djupgående kartläggningar. I läroplanen ställs krav på läraren att allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmet samt informera rektor. Att följa upp elevernas kunskaper ingår därmed redan i skolans uppdrag. Förslaget kommer därmed att ge skolorna det stöd som efterfrågats. I och med förslaget behöver lärare inte i samma utsträckning använda tiden till att konstruera eller köpa in eget material för att bedöma nyanlända elevers kunskaper. Kartläggningen förväntas dessutom få den effekten att fler elever får en mer adekvat undervisning, vilket i sin tur bör leda till högre måluppfyllelse och ett minskat behov av särskilda stödinsatser. På så sätt kan fler elever bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan, utan att först behöva gå på ett introduktionsprogram.