Brister i lärares kvalifikationer och kompetens är alltid allvarligt eftersom det leder till brister i elevernas kunskapsutveckling i det ämne denna lärare undervisar i. Men att så många flerspråkiga elever undervisas av obehöriga lärare i svenska som andraspråk är särskilt allvarligt eftersom ett utvecklat svenskt språk är en avgörande förutsättning för lärande av alla ämnen i skolan.

I Skolverkets PM: Pedagogisk personal läsåret 2015/16 framkommer att

  • Lägst andel behöriga tjänstgörande lärare i årskurs 4–6 har svenska som andraspråk, hem- och konsumentkunskap, spanska och teknik, mellan 31 och 46 procent.
  • Lägst andel obehöriga tjänstgörande lärare i årskurs 7–9 har svenska som andraspråk, 43 procent.
  • De ämnen på gymnasiet som har lägst andel lärare med behörighet är svenska som andraspråk och teknik. I dessa ämnen är 32 respektive 42 procent av lärarna behöriga.
  • Av de tjänstgörande lärarna i utbildning i svenska för invandrare som undervisar i ämnen med legitimationskrav har knappt 39 procent en lärarlegitimation med behörighet för skolformen.

Att behörigheten för svenska som andraspråk för åk 1-3 är tämligen hög beror dock inte på att alla dessa lärare har utbildning i svenska som andraspråk, utan på att många svensklärare fick automatisk behörighet i svenska som andraspråk (utan att studera ämnet) fram till 2013.

Behovet av lärare i svenska som andraspråk är oerhört stort: nästan 25 % av barnen i förskolan har ett annat modersmål än svenska, 20 % av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund, antalet studerande i sfi har aldrig varit högre och Sverige tog under 2015 tog emot väldigt många nyanlända barn och vuxna.

Söktrycket på utbildningsplatser på lärosätena är mycket stort vilket visar att det både finns behov av, och efterfrågan på, fristående kurser i svenska som andraspråk för lärarstudenter och för verksamma lärare. Lärosätena behöver också kunna svara på den stora efterfrågan av varierande typer av behörighetsgivande uppdragsutbildningar. Nationellt centrum för svenska som andraspråk får kontinuerligt förfrågningar om detta av huvudmän som, för att kunna rekrytera lämpliga lärare, vill kunna erbjuda utbildning/kompetensutveckling i svenska som andraspråk. Vi anser därför att regering och lärosäten behöver agera tillsammans och över lärosätesgränser för att kunna säkerställa att behovet av behöriga lärare i svenska som andraspråk tillgodoses.