Det är med en försiktig optimism vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) kommenterar Skolverkets senaste PM om betygsstatistik som visar att behörigheten till gymnasiet ökar, även bland elever som invandrat före och under skolstart.

  • Födda i Sverige. Behörigheten ökar från 90,2 till 91,2 procent.
  • Invandrat före ordinarie skolstart. Behörigheten ökar från 86,0 till 88,8 procent.
  • Invandrat och börjat i årskurs 1-5. Behörigheten ökar från 71,7 till 74,0 procent.
  • Invandrat och börjat i årskurs 6-9. Behörigheten ökar från 26,0 till 30,0 procent.
  • Okänd bakgrund. Behörigheten har minskat från 13,1 till 3,6 procent.

Svårt att nå behörighet på kort tid

I gruppen elever med okänd bakgrund ingår ett stort antal nyanlända elever som ännu inte blivit folkbokförda och fått svenskt personnummer. Att behörigheten minskar när det gäller denna grupp är inte speciellt konstigt med tanke på det stora antalet nyanlända elever som började i svensk skola under förra läsåret. Dessutom är det oerhört svårt för nyanlända elever att på så pass kort tid få tillräckligt många godkända betyg för gymnasiebehörighet.

Kompetensutvecklingsinsatser gör skillnad

Skolverkets statistik illustrerar vikten av insatser som regeringen initierat och som nu pågår för att förbättra utbildningen för nyanlända elever, bland annat satsningar på kompetensutveckling samt team- och lärarutbildning. NC arbetar för att öka kompetensen i landet, men samtidigt behövs här kreativ och ökad samverkan mellan olika lärosäten för att kunna möta det stora behovet både gällande blivande lärare och fortbildning av redan verksamma lärare.

Att vi nu ser positiv resultatutveckling är ett tecken på att vi är på rätt väg, men att betygsättningen enligt Skolverkets PM hanteras mycket olika i landet är allvarligt.

Problematisk betygsättning av nyanlända

NC anser det vara problematiskt att det i skolans författningar inte ges stöd för hur skolan ska hantera betygssättning av nyanlända elever, vilket tydligt framgår i betygsstatistiken och i de kontakter vi har med lärare och rektorer gällande betygssättning. I Skolverkets PM framkommer att drygt 10 % av eleverna med okänd bakgrund har det icke godkända betyget F i alla obligatoriska ämnen medan 4 % av eleverna med okänd bakgrund har anpassad studiegång i samtliga ämnen, vilket kan innebära att de inte får betyg i något ämne. Därutöver framkommer att 4 % av eleverna med okänd bakgrund har streck i alla ämnen, vilket skulle kunna tolkas som att eleverna inte fått någon undervisning alls, alternativt varit frånvarande så mycket att betyg inte kan sättas. Detta stämmer dock troligtvis inte. Utifrån statistiken drar vi slutsatsen att variationen kring hur man tolkar betygsättning av nyanlända elever är problematisk och att skolor behöver mer stöd i detta arbete. Vi anser även att betygssystemet bör ses över vad gäller gruppen nyanlända elever eftersom många lärare och rektorer uppenbarligen försöker undvika att sätta det icke godkända betyget F då de sent anlända eleverna inte fått samma möjligheter som andra elever att kunna nå godkända betyg i grundskolan.

Utmaningar för gymnasieskolan och vuxenutbildning

Med tanke på den stora andelen elever i gruppen "okänd bakgrund" som inte är behöriga till gymnasieskolan kan man anta att utmaningarna för gymnasieskolornas introduktionsprogram ökar. Framförallt gäller detta språkintroduktionsprogrammet där det är avgörande att det nu sätts in resurser för att öka kompetensen hos lärare och skolledare men även stöd kring innehåll och organisation. NC skriver mer om detta i våra kommentarer till rapporten om språkintroduktion.

Statistiken i Skolverkets PM illustrerar också vikten av att snarast inkludera även vuxenutbildningen i satsningar rörande kompetensutveckling rörande andraspråksutveckling och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Omedelbara insatser är nödvändiga framförallt med tanke på de nyanlända elever som inte kommer hinna nå gymnasiebehörighet innan de fyller 20 år och som därför kommer att få fortsätta sin utbildning inom vuxenutbildningen i stället för inom gymnasieskolan. En avgörande insats på längre sikt är införandet av en lärarutbildning för lärare som vill arbeta med svenska som andraspråk inom komvux (inklusive sfi).