Skolverkets svar ger tyvärr inte lärare och rektorer det stöd de behöver för att få frågan besvarad. Därför kan det vara av intresse att ta del av hur Skolverket tidigare resonerade kring detta. I de tidigare allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) som Skolverket tog fram kunde man läsa följande:

Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevernas kunskapsutveckling. Forskning visar att kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen befästs både på elevens modersmål och på det svenska språket. I en del skolor undervisas elever på sitt eget modersmål parallellt med svenska i olika ämnen, t.ex. matematik, så att det svenska språket inte blir ett hinder för lärandet.

Nyanlända elever kan ofta ha goda eller mycket goda kunskaper i såväl teoretiska som praktisk-estetiska ämnen. Att få sina kunskaper erkända och bedömda genom att få betyg i ett eller flera ämnen, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. I arbetet med att validera elevens kunskaper gentemot de nationella målen är modersmålsläraren en betydelsefull samarbetspartner till ämnesläraren.

Denna information hittade man på sid. 15 i allmänna råd från 2008 och i de nya, nu gällande, allmänna råd om utbildning för nyanlända elever nämns inte betyg eller bedömning på samma sätt som tidigare. Detta har lett till att det inte finns några riktlinjer kring frågan om elever borde, eller om de ens kan få, betyg genom att visa sina kunskaper på annat språk än svenska och därför är Skolverkets svar att det är upp till den betygsättande läraren att avgöra. Skolverket brukar även påpeka att eleven inte har någon rätt att kräva att få visa sina kunskaper på andra språk än svenska.