Du har analyserat begreppet kvalitet på fyra olika nivåer: vuxenutbildningsens olika policydokument, Skolinspektionen, hur skolledare och hur lärare konstruerar begreppet. Kan du beskriva kortfattat vad du har funnit utifrån dessa nivåer?
– Om vi börjar med policydokumenten så är det vanligt med formuleringar som att den kommunala vuxenutbildningen har "bristande kvalitet" eller är i behov av ”mer” eller ”bättre kvalitet”. Kvalitet konstrueras som ett ”problem” och har vi ett problem behhöver vi också ha en lösning. Här blir det tydligt att det är rektorer och huvudmän som hålls ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet och det läggs också mycket fokus på att kvaliteten ska öka.
Om vi går vidare till Skolinspektionen, en myndighet som är ansvarig för att granska just kvalitet, så produceras olika förhållningssätt till kvalitet under Skolinspektionens dag, som är en årlig konferens där resultaten från aktuella granskningar presenteras. Å ena sidan pratas det om kvalitet som något ”kvantitativt” och som är relativt oproblematiskt att mäta. Å andra sidan pratas det om kvalitet som något ”kvalitativt” och svårfångat, som är mer än siffror och nyckeltal. Under själva granskningssituationen så pratar huvudmän och rektorer ofta om kvalitet på ett problemfokuserat sätt. Från Skolinspektionens håll handlar frågorna om vem som följer upp det systematiska kvalitetsarbetet och hur huvudman och rektor kan veta att verksamheten, både i egen regi och hos extern anordnare, håller kvalitet. Med andra ord, det är mer fokus på vem som ansvarar för kvaliteten, än vad det är eller skulle kunna vara.
I mötet med Skolinspektionen använder varken lärare eller studie- och yrkesvägledare ordet kvalitet så ofta, utan pratar istället om hur de försöker få vardagen att fungera, och ger exempel på när regler tvingas brytas för att elever inte ska hamna mellan stolarna när olika mekanismer i komvxsystemet inte fungerar. Ett exempel kommer från en lärare hos en extern anordnare som försöker hjälpa felregistrerade elever att hamna rätt. Ett annat exempel kommer från en kommunalt anställd lärare som hjälper elever på olika sätt, trots att elever läser kurser hos extern anordnare.
Alla formuleringar som du funnit om ”kvalitetsproblem” – har du också funnit lösningar på problemen?
– Eftersom jag har tittat på hur kvalitetsbegreppet konstrueras, går det också att se hur olika typer av lösningar forumleras. Det är exempelvis möjligt att läsa policydokumenten som förbättringsförslag eftersom de ofta är skrivna eller formulerade som ett svar på ett eller flera ”problem”. På policynivå verkar lösningen vara att implementera mer flexibilitet och individanpassning i vuxenutbildningen och hålla rektorer och huvudmän ansvariga genom ökat fokus på granskning och uppföljning.
Skolinspektionen pratar om att hitta andra verktyg för att kunna ta sig an det komplexa kvalitetsbegreppet, samtidigt som det ofta nämns att granskningarna genererar ”framgångsrecept” som kommuner, som inte blivit granskade, kan inspireras av. På huvudmanna- och rektorsnivå samt för lärare och studie- och yrkesvägledare pratas det om väldigt olika typer av lösningar beroende på den specifika kontexten och olika lokala förutsättningar. I granskningssammanhanget väcks frågor om vems ”problem” och vems ”lösningar” som får tolkningsföreträde. Det sker en form av maktutövning när något definieras som ett problem, något som blir väldigt tydligt i granskninssituationen.
Du säger i din forskning att fokus på kvalitetsbegreppet gör att vi kan tappa bort annat som är lika viktigt. Kan du förklara hur du menar?
– Så fort vi fokuserar på ett begrepp, till exempel under granskningsprocesser, så faller många andra begrepp utanför ramen. När det kommer till att kvalitet ska granskas så är det lätt att fokus hamnar på det kvantitativa som är lätt att mäta, medan det också finns andra, mer kvalitativa aspekter av begreppet som inte låter sig reduceras till siffror. Det är lätt, att dessa mer kvalitativa aspekter, faller undan.
Hur kan rektorer och lärare ha nytta av din forskning?
– Jag hoppas att min avhandling kan bidra med verktyg för att tänka annorlunda kring förgivettaganden i relation till kvalitetsbegreppet. Det kan vara svårt att tänka på kvalitet som något annat än mätbart och granskningsbart eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Då blir det svårt att argumentera mot förändringar som görs i kvalitetens namn. Lärare kanske lättare kan i frågasätta effektiviseringar som innebär nedskärningar i verksamheten än kvalitetsutveckling, som kanske ibland bara är ett annat ord för samma sak. Här blir det viktigt för de som arbetar inom komvux att ta tillbaka rätten till kvalitetsbegreppet genom att fundera på vad det betyder i din vardag utifrån lokala förutsättningar. Här funderar jag på vad vi hade pratat om om vi inte hade använt ordet kvalitet?
Vad händer härnäst?
– Jag känner mig inte färdig med kvalitetsbegreppet och därför vill jag titta närmare på hur systematiskt kvalitetsarbete görs i kommuner och hos externa anordnare och var de här olika processerna hakar i varandra. Jag har också börjat titta på studie- och yrkesvägledares förståelse av sin roll och sitt uppdrag då de ofta beskrivs som nyckelpersoner i komvux policydokument.
Rektorer och deras roll i styrkedjan beskrivs ofta som "bristande" eller "svag". Jag ska nu undersöka vad skolledare själva säger om sin roll, uppdrag och plats i styrkedjan. Det behövs mer forskning om ledarskap i komvux eftersom verksamheten har speciella förutsättningar när det kommer till styrning och organisation.
I samband med NC:s Symposium 2022 spelade Johanna Mufic in denna förläsning, Vuxenutbildningens "kvalitetsproblem", utifrån avhandling.
