Ambitionen med NCs symposier, som äger rum vart tredje år, har alltid varit att möjliggöra för deltagarna att bredda och fördjupa frågeställningar i anslutning till deras undervisningsuppdrag inom andraspråksundervisningen. Därför har också programmet delats in i olika spår så att deltagarna skulle kunna välja presentationer av särskilt intresse. Inom Grundskolespåret fanns de presentationer som knöt an till undervisning inom grundskolans alla stadier. I Vux- och gymnasiespåret ingick presentationer för vuxenutbildningen och gymnasieskolan och där språkintroduktionsprogrammet och sfi gavs avsevärt utrymme.

Karin Sandwall hälsar välkommen till Symposium 2018
Karin Sandwall, föreståndare

Litteraciteter och flerspråkighet

Denna gång var temat Litteraciteter och flerspråkighet där vi ville erbjuda deltagarna möjligheter att reflektera över litteracitet som en företeelse som berör en stor del av den moderna människans liv och som står för mer än läsande och skrivande i skolan. Inte minst har den digitala utvecklingen utvidgat lärarens uppdrag som litteracitetsarbetare, något som var ett centralt budskap i en av presentationerna på grundskolespåret som hölls av Jennifer Rowsell, från Brock University i Kanada. Hur mobiler och appar används och kan användas i undervisningen, diskuterades i flera sessioner, både för grundskolespåret och vux/gy-spåret, med bidrag från forskare som Stefan Vollmer från Leeds university, Linda Bradley, Göteborgs universitet och Annika Norlund Shaswar från Umeå universitet. Den senare presenterade tillsammans med lärarutbildaren Ivana Eklund som gav didaktiska perspektiv på forskningsresultaten som Annika presenterade.

Att ämnesundervisning kan beskrivas som erövrande av ämneslitteracitet togs upp både av Caroline Liberg, läsforskare och John Airey, språkforskare som båda presenterade inom grundskolespåret. Samma tema återkom i vuxenspåret där Michael Svendsen Pedersen, från Roskilde universitet liksom medarbetarna vid NC, Lisa Gannå och Malin Dahlström, talade om anknytningen av språkutveckling och litteracitetsutveckling till de yrkespraktiker som vuxenstuderande mötte eller förbereddes för att ta del av. Det erfarenhetsbaserade, praktiknära, litteracitetsarbetet i undervisningen för vuxna lyftes också av Christine Pinsent-Johnson, som i sin plenarföreläsning betonade vikten av att i undervisningen utgå från de texter som användes i de situationer som de vuxna studerande skulle möta i mötet med samhälls- och arbetslivet. Snarare än läroböcker som isolerat tränar läs- och skrivning, behöver de vuxna autentiska texter som hämtas från deras nuvarande eller framtida arbetsplatser.

Peter Freebody och Qarin Franker
Peter Freebody och Qarin Franker

Qarin Franker, forskare från Göteborg och Peter Freebody, talade på olika sätt om den universella men ändå gränsöverskridande litteraciteten. Lärarens, inte minst andraspråkslärarens, roll som den som genom att se hur många olika vägar och former litteraciteten har, blir också den person som har möjlighet att stötta sina elevers utveckling och delaktighet i det samhälle de kommit till. Flera presentatörer kom också till detta budskap i sina presentationer, att läraren (eller skolan) har stor makt att begränsa eller utvidga sina elevers möjligheter. Ett mer handgripligt exempel på att alla som arbetar med undervisning kan ha glädje av att stanna upp och fundera på om tänkande alltid måste formuleras genom verbalt språk och bokstäver i skrift, gav Nick Sousanis, pedagog vid San Fransisco State university. Deltagarna fick avsluta den första konferensdagen genom att uttycka sina intryck enbart med hjälp av teckningar i rutor. I sin avhandling som är utformad med hjälp av serieteckningar, hävdar han att tänkandet är lika mycket visuellt som språkligt. Något för andraspråkslärare att fundera på när de i sin undervisning vill stötta eleverna att uttrycka sina tankar med alla till buds stående medel.

NC-podden

I senaste avsnittet av vår NC-podd kan ni lyssna på vår symposiespecial med reflektioner från arrangörer, deltagare och föreläsare från Symposium 2018.