GRUV-utredningen (U 2011:07) med utvidgning av direktiv (dir. 2012:117) presenterades 2013-04-04. Utredningens uppdrag är att se över den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå i syfte att:

  1. Öka anpassningen av utbildningen efter individers behov och förutsättningar, ex underlätta för de studerande att kombinera sina studier med annan utbildning eller arbete.
  2. Undersöka hur väl utbildningen anpassas till olika målgrupper (framför allt studerande med funktionsnedsättning och romer).
  3. Analysera den höga andelen högutbildade som studerar på grundläggande nivå.
  4. Kartlägga och analysera kommunernas organisation och styrning av utbildningen.
  5. Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner och validering.
  6. Kartlägga den ekonomiska situationen för studerande i hela komvux och se över studiemedelssystemet när det gäller studerande på grundläggande nivå.

Resultat

Öka anpassningen av utbildningen efter individers behov och förutsättningar

Utredningen bedömer att kommunerna i betydligt högre grad kan använda det regelverk och de verktyg som redan finns, bl.a. individuella studieplaner, validering, öppna studiemiljöer och inledande nivåbedömningar. Behov att intensifiera arbetet med systematisk uppföljning och en ökad samverkan med andra kommuner och även andra aktörer, däribland Arbetsförmedlingen finns också enligt utredningen. Att i högre grad anpassa utformningen av kurser efter de studerandes individuella behov behövs, exempelvis vad gäller möjligheten att studera svenska som andraspråk på heltid. NC är positiva till att kommuner och skolor bör utveckla organisation och rutiner för: kartläggning av de studerandes kunskaper, studieplaner, validering samt flexibilitet vad gäller kurslängd och kurstid. Att göra möjligt för den studerande att läsa kurser på olika nivåer inom vuxenutbildningen är viktigt för att den studerandes studieväg och studietid inte ska innehålla onödiga hinder.

Undersöka hur väl utbildningen anpassas till olika målgrupper

Utredningen anser att många målgrupper gynnas av en ökad individanpassning, även de grupper som utredningen främst skulle fokusera, nämligen studerande med funktionsnedsättningar och romer och utredningen föreslår därför inga särlösningar för just dessa två grupper. NC instämmer i denna analys och slutsats men ser däremot att den ökande gruppen lågutbildade (en fördubbling inom sfi 2006-2010 vad gäller gruppen med mindre än fem års skolbakgrund, aktuella siffror för hur många av dessa som går vidare till grundläggande saknas)) kräver andra förändringar än enbart ökad individanpassning. Kunskaper om och i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är en förutsättning för alla lärare som arbetar på grundläggande nivå om flerspråkiga ska kunna nå målen även i andra ämnen. Detta gäller undervisning av alla andraspråksstuderande men speciellt gäller detta studerande med ingen, eller mycket kort skolbakgrund från hemlandet. Utredningen hade ej denna grupp som fokus, men NC vill i sammanhanget ändå framhäva denna grupps utbildningsbehov. Viktigt här är också att nämna modersmålslärarnas och studiehandledningens roll och funktion för högre måluppfyllelse och stöd för att använda modersmålet som en resurs i kunskapsutvecklingen inom ex ämnen som matematik och samhällskunskap.

Analysera den höga andelen högutbildade som studerar på grundläggande nivå

Utredningens analys visar att problemet med att högutbildade studerar på grundläggande nivå delvis överdrivs. Även den här gruppen gynnas enligt utredningens bedömning av en ökad individanpassning. NC instämmer i att ökad individanpassning, och då med möjligheten att studera enbart svenska som andraspråk på heltid, gynnar studerande med akademisk examen från ett annat land. Svenska som andraspråk är för denna grupp kanske det enda ämne som behövs för inträde på den svenska arbetsmarkanden. Läroplanen för vuxenutbildningen 2013 framhåller /…/ flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilde eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels med arbete (s. 8). Att både läroplan och utredning framhåller detta kräver att kommunerna i allt högre grad ser över kursutbud, tider, kombinationsmöjligheter, hur de studerande tas emot, kartläggs och vägleds för att leva upp till de intentioner som finns med vuxenutbildning. I läroplanen finns också formulerat om flexiblare organisationsformer för att möjliggöra samarbete och studier på flera nivåer även med folkhögskolor, yrkeshögskolan, högskolor & universitet. 2010 hade 285 av 290 kommuner studerande inom kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå, totalt 33 000 individer och av dessa är 89 % födda utomlands (Skolverket, Rapport 372, s.27-29). Både det faktum att detta är en förhållandevis liten skolform samt att en mycket stor majoritet är födda utomlands och befinner sig på mycket olika kunskapsnivåer och med skiftande studievana gör att detta bör vara en skolform som ligger i framkant vad gäller flexibla studieformer och då även inom IKT, där bl. a. akademikergruppen kan gynnas då de har god studieteknik och kan dra stor nytta av att delar av undervisningen är webbaserad. Webbaserade lösningar gynnar även mindre kommuner, där undervisningsgrupper kan vara små, då både kursutbud och tider kan öka. Dock är det viktigt att understryka att språk alltid lärs i ett socialt sammanhang i interaktion med andra, vilket gör att ämnen som svenska som andraspråk och engelska alltid i någon form bör ha fysiska träffar.

Kartlägga och analysera kommunernas organisation och styrning av utbildningen

Utredningen konstaterar att stora skillnader råder mellan kommuner vad gäller grundläggande nivå inom komvux och föreslår därför att kommunerna får stöd för att öka kvaliteten i verksamheten. Utredning föreslår att Skolverket får i uppdrag att ta fram tre material som leder till åtgärder som kan bidra till ökad individanpassning och bättre måluppfyllelse: 1) stödmaterial för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning, 2) informationsmaterial om hur orienteringskurser kan användas för att individanpassa utbildningen samt 3) kommentarmaterial om stöd inom vuxenutbildningen, för att klargöra elevernas rättigheter och kommunernas skyldigheter. Svenska som andraspråk är det största ämnet inom vuxenutbildning grundläggande nivå. NC anser det mycket angeläget att det framtas ett prov eller testmaterial i ämnet i svenska som andraspråk, som kan användas vid kursslut för att bedöma måluppfyllelsen i kursplanerna. Tidigare användes i stor utsträckning de nationella proven för grundskolan i ämnet svenska/svenska som andraspråk, vilket ledde till kritik under lång tid, då proven inte var anpassade till målgruppen vuxenstuderande. För tillfället finns inga nationella prov eller något nationellt test för vuxna, grundläggande nivå, vilket gör att det sannolikt råder stor ojämlikhet mellan kommuner och skolor/anordnare vad gäller prov, bedömning och betygssättning. Utbudet av orienteringskurser varierar också mycket i olika kommuner i landet och det är önskvärt att de i större utsträckning utgår från de studerandes behov, än vad de verkar göra idag.

Dessutom föreslås införande av nationella delkurser i de mer omfattande kurserna, ex svenska som andraspråk. NC ser både fördelar och nackdelar med nationella delkurser i svenska som andraspråk. Fördelar finns om en studerande byter kommun eller anordnare, nackdelar finns då det kan begränsa flexibla lösningar för individen. Viktigt är dock att inte betyg sätts på delkurser då fokus och innehåll i allt för hög grad kan komma att styras av detta. Då kursen svenska som andraspråk har 1000 verksamhetspoäng är det viktigt att den studerande erbjuds en bred ingång i ämnet (=många poäng) för att sedan med den individuella studieplanen som instrument minskaverksamhetspoäng som individen inte har behov av beroende på språkutvecklingen i ämnet. Det är ett sätt att fokusera på framgångar i ämnet istället för att ha en smal ingång i ämnet (delkurser med begränsade poäng) som ev. måste repeteras, och då kan språkutvecklingstakten upplevas som ett misslyckande för individen.

Ytterligare ett förslag är att Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra systematisk tillsyn på både huvudmannanivå och enhetsnivå, istället för enbart på huvudmannanivå. Även att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ges i uppdrag att utvärdera effekterna av komvux på grundläggande nivå föreslås, samt att Skolverket ska vidta åtgärder för att förbättra statistiken om komvux. För att kunna utvärdera, förbättra samt sprida erfarenhet och kunskap inom skolformen, och externt om skolformen, är det viktigt med uppföljning och sammanställning. NC anser detta vara ett välkomnande förslag för att förbättra kvaliteten och för att öka den nationella likvärdigheten. Ett större politiskt intresse för utbildningen både nationellt och lokalt är mycket önskvärt.

Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner och validering

Utredningsförslaget att hemkommunen ska bli skyldig att erbjuda vägledning understryker vägledningens betydelse. NC instämmer i utredningens konstaterande att det finns mycket som talar för att inledande vägledningsinsatser kan effektivisera utbildningen, bl.a. genom färre avbrott, färre kursbyten och ett ökat fullföljande. Studie- och yrkesvägledaren kan vara en nyckelperson för den studerandes väg till utbildning och arbete. Ökade vägledningsinsatser är positivt ur flera aspekter eftersom många inom grundläggande nivå har en oklar bild av sin egen studieväg genom systemet. I de riktlinjer som finns i läroplanen ska alla som arbetar inom vuxenutbildningen ge stöd och stimulans så att alla elever utvecklas maximalt, uppmärksamma behov av stöd och samverka så att utbildningen är en god miljö både för lärande och utveckling (s. 11). Dessa riktlinjer inkluderar i högsta grad samarbete mellan både vägledare, lärare och skolledning. Viktigt att påpeka är att det kan finnas uppenbara svårigheter att ta till sig vägledningsinformation och annan information när man befinner sig i en lägre språklig utveckling i svenska, vilket då kräver även andra resurser för att vägledningen ska bli kvalitativt väl fungerande för den studerande.

Kartlägga den ekonomiska situationen för studerande i hela komvux och se över studiemedelssystemet när det gäller studerande på grundläggande nivå

Hälften av de som studerar på grundläggande nivå inom komvux tar studiemedel från CSN och drygt en tredjedel av dem med studiemedel tar studielån. Även om andelen som lånar är begränsad får många problem med att betala tillbaka sina lån. Återbetalningsproblemen är störst för dem som inte fortsätter studierna efter den grundläggande nivån. Bland dem som enbart studerar på grund-läggande nivå är det mer än hälften som någon gång får ett krav på betalning överlämnat till Kronofogdemyndigheten. Nya siffror som utredningen har tagit fram visar dessutom att betalningsproblemen ofta är långvariga, trots att studieskulderna är relativt små. Den främsta förklaringen är mycket låga inkomster efter avslutad utbildning. Utredningen föreslår därför flera förändrade regler av studiemedlen. NC välkomnar naturligtvis ett förändrat studiemedelssystem som förbättrar den studieekonomiska situationen på grundläggande nivå så att fler kan både fullfölja sina planerade studier samt att problemen med återbetalning minskar. Att antalet veckor med studiemedel i högre grad kan individanpassas och att bidragsdelen höjs är mycket positiva förslag för att fler ska få möjlighet att lyckas med sin utbildning på grundläggande nivå.