I höstas presenterade regeringen Ds 2013:6, Utbildning för nyanlända elever. (Ta del av NCs yttrande) Då aviserades också en kommande promemoria (om skolförfattningar, kompetenskrav för lärare som undervisar nyanlända elever samt modersmålsstöd i ämnesundervisningen), som dock ännu inte kommit. Det utspel som publicerades 21 mars 2014 (svt.se och pressmeddelande) kan ses som ett led i en uppföljning av Ds 2013:6, men utspelet ger snarare upphov till fler frågor än svar på det som diskuterades och aviserades i Ds 2013:6. Nedan kommenterar NC utspelet och ställer frågor.

Regeringen vill satsa 1,8 miljarder kronor under nästa mandatperiod på bland annat nyanlända elevers skolgång. Satsningen har tre delar, utökad undervisningstid för nyanlända, bättre studieresultat i svenska samt kartläggning av nyanlända.

Utökad undervisningstid för nyanlända elever

Nyanlända elever i grundskolan ska få ytterligare tre lektioner i svenska varje vecka under de fyra första åren i Sverige (dvs under dubbelt så lång tid som idag). Totalt blir det över 400 lektioner per elev. Kostnaden för reformen beräknas till permanent 240 miljoner kronor per år.

NC kommenterar

En försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan pågår redan (förordning 2013:69). Enligt denna förordning ska Skolverket utvärdera försöket, vilket ännu inte kunnat göras. NC anser att det är oklokt att regeringen satsar 720 miljoner kronor på en åtgärd som inte utvärderats och som det inte finns något stöd för i befintlig forskning.

NC frågar

Det är oklart vad denna utökade undervisning ska bestå av. Ska det vara undervisning i svenska eller i svenska som andraspråk? Vilken behörighet ska de undervisande lärarna ha? Ska det innebära en förlängd skoldag med extra lektioner i svenska sist på dagen kan det vålla en del praktiska svårigheter med t. ex. skolskjuts. Vad ska lektionerna ha för innehåll? Är det rena språklektioner eller är det extra undervisning i svenska utifrån de olika skolämnena?

Statsbidrag för bättre studieresultat i svenska

Ett tidsbegränsat riktat statsbidrag införs, sammanlagt 700 miljoner kronor under perioden 2015-2018. Det ska användas till att förbättra studieresultaten i svenska, till exempel fortbildning av lärare eller att ge mer läsundervisning.

NC kommenterar

Björklund säger i svt-inslaget att ”Alltför många lärare som undervisar invandrarbarn i svenska saknar utbildning för det. Det är ett helt annat yrkesuppdrag än att undervisa svenska elever i svenska”. Vi instämmer självklart i att lärare som undervisar i ämnet svenska som andraspråk har ett annat uppdrag än lärare i svenska. Dessa lärare arbetar med ett annat ämne än svenska; man arbetar utifrån en annan kursplan och ett annat forskningsfält och man har – och behöver – därför en annan ämneskompetens än lärare i svenska. NC välkomnar därför en satsning på fortbildning med syfte att öka elevers studieresultat i svenska som andraspråk: I svt-inslaget anges att det riktade statsbidraget går till kommunerna för att de ska ”fortbilda fler lärare i svenska som andraspråk.

NC frågar

I inslaget sägs att kommunerna ”bland annat ska utbilda fler specialiserade svensklärare” (våra markeringar). NC ställer sig frågande till vad detta står för och menar att kortare fortbildningskurser i t.ex. andraspråksutveckling generellt sett inte är tillräckligt för att ge t.ex. svensklärare kompetens så att de på ett likvärdigt och kvalificerat sätt kan undervisa nyanlända elever och bedöma dessa elevers språkutveckling.

NC frågar

Björklund talar i svt-inslaget om ”nyanlända elever” och ”invandrarbarn” och enligt svt.se handlar regeringens satsning om att ”öka antalet lektioner i svenska för nyanlända elever och andra elever med utländsk bakgrund(vår markering). Handlar alltså detta statsbidrag om bättre studieresultat även för alla icke nyanlända elever (som kanske bott i Sverige i större delen av sin uppväxt) som behöver stöd i sin språkutveckling i svenska?

NC frågar

Inte enbart lärare i svenska som andraspråk undervisar nyanlända elever (och icke nyanlända elever som har svenska som andraspråk) – även ämneslärare gör det. Riktas detta statsbidrag även till ämneslärare? För att alla elever (som inte har svenska som sitt modersmål) ska få stöd i sin utveckling i svenska menar NC att även ämneslärare behöver goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och att detta bör införas i ämneslärarutbildningen.

Snabb kartläggning och placering av nyanlända elever

Nyanlända elevers kunskaper skiljer sig åt beroende på hur skolsystemet fungerat i det land de kommer ifrån. Regeringen vill därför att en kartläggning av nyanlända elevers kunskaper görs så att de snabbt kan placeras in i lämplig årskurs. Kommunerna kommer att kompenseras för det merarbete med permanent 90 miljoner kronor per år.

NC kommenterar

Skolverket håller på att ta fram ett sådant kartläggningsmaterial, ett arbete som NC är involverat i. NC välkomnar att kommunerna ges resurser att genomföra kartläggningar.

NC frågar

Vi vill betona behovet av hög kompetens hos de lärare som genomför kartläggningen för en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Ingår i denna satsning även fortbildning i att genomföra kartläggningen, analysera resultatet och i att planera undervisningen i olika ämnen utifrån kartläggningens resultat?