NC har träffat Gustav Wallentin Staaf och Margareta Majchrowska som båda arbetar med framtagande av nationella prov för sfi och som också är ansvariga för Samtal på gång, ett nytt material för sfi. Vi på NC vill veta mer om materialet och varför det har tagits fram. Gustav och Margareta förklarar:
– Det är ett nytt material och bygger till mindre del på ett tidigare material med samma namn. Det handlar om bedömning av interaktion och muntlig produktion på sfi. Nu har vi gjort en omfattande uppdatering med bland annat helt nya inspelade elevsamtal. Det tidigare materialet hade bara en kort del som kallades kompetensutveckling. Nu är det helt annorlunda. Materialet innehåller både en del om hur lärare kan samarbeta och kompetensutveckla sig om muntlighet, i en del är eleverna involverade i materialet och så finns en teoretisk del.
Kan ni berätta mer om hur Samtal på gång kan användas?
– Det är ett stödmaterial för bedömning av muntliga förmågor på de olika kurserna inom sfi, med fokus på provsammanhang. Materialet kompletterar bedömningsanvisningarna till det nationella provet för sfi. Men Samtal på gång går också att använda för genomförande av undervisning där muntlighet är i fokus. Materialet har alltså ett brett användningsområde och innehåller exempelvis också en del om hur lärare kan resonera om muntlighet och progression hos sfi-elever. Materialet stöttar lärare att analysera talat språk.
– Samtal på gång kan alltså fungera som kompetensutveckling för lärare då det också visar samtalsledarrollen, hur man tränar samtalssituationer och hur man på ett systematiskt sätt bedömer sfi-elevers muntlig förmåga. Det finns filmsekvenser som illustrerar ramarna som behövs hos en god samtalsledare, alltså vad man får och kan göra som samtalsledare i en provsituation. Filmerna visar lärare som modellerar samtal med sfi-elever.
– Det finns också filmer med elevsamtal som utgår från provuppgifterna i sfi-provet. Syftet är att visa nivå och bredd på talat språk på de olika kurserna. Då det nu finns en förenklad betygsskala så är det viktigt att inte bara nivå utan också bredd bedöms. De här filmerna visar olika samtalstyper och olika inlärartyper, att olika individer löser samtalsuppgifter på olika sätt. De här filmerna är också tänkta att användas av lärare tillsammans med elever för att öva och för att visa hur samtal kan gå till i en provsituation. De filmade provsamtalen som ingår i materialet omfattar både muntlig produktion och interaktion och bedömningskommentarer finns till som är framtagna i samarbete mellan verksamma lärare och provkonstruktörer.
Skillnaden mellan muntlig produktion och interaktion
En fråga, NC vill passa på att ställa till er, är det här med att kursplanerna i sfi har betygskriterier i både muntlig produktion och interaktion. Det här kan vara lite klurigt för lärare att formativt bedöma. Vad är skillnaden egentligen? Och det nya materialet, hur hjälper det lärare med bedömning av de två bedömningsområdena muntlig produktion och interaktion?
– Inom språkvetenskap talas om en interaktionell kompetens och vi har inte, som Skolverket har i kursplanerna, gjort en uppdelning i muntlig produktion och interaktion. I samtliga uppgifter, det vill säga såväl de enskilda uppgifterna som paruppgifterna, bedöms båda i en och samma matris. Sen finns det en specifik kravpunkt i matriserna för interaktion, men den finns också för de samtal där eleven sitter ensam med en samtalsledare, i de enskilda uppgifterna. I den muntliga produktionen är det är ju inte ett tal som ska hållas utan eleven ska kunna svara på frågor och förmedla ett innehåll till en lyssnare.
– Även när en elev berättar för en samtalsledare om ett ämne finns det en interaktionell aspekt där eleven behöver förhålla sig till mottagaren och exempelvis säkerställa att mottagaren förstår. I interaktion finns en dialog där andra krav ställs på både lyssnande och förståelse, ögonkontakt, turtagning, att behålla ordet eller att ge plats för fler talare. Vi lyfter också det som kallas institutionella samtal, alltså mer formella samtal där det finns givna roller, som exempelvis vid ett läkarbesök, en anställningsintervju. Interaktionell kompetens är en fasett av muntlig färdighet och vi har försökt skriva fram detta i materialet.
Det är ett mycket omfångsrikt och användbart material ni har tagit fram utifrån de behov som finns inom sfi. Materialet har ju också en teoretisk del som är skriven av två forskare. Vad innehåller det teoretiska avsnittet?
– Den teoretiska delen inleds med en beskrivning av de muntliga färdigheterna i kursplanen för sfi (SKOLFS 2017:91) och följs sedan av ett teoretiskt resonemang kring talat språk och bedömning. Där redogörs bland annat för vad som utmärker talat språk i ett andraspråksperspektiv. Den teoretiska delen är kopplad till kompetensutvecklingsmaterialet, och kompetensutvecklingsmaterialet har sedan i sin tur hänvisningar till filmsekvenserna.
Talat språk i ett andraspåksperspektiv
Ja, vad skulle ni säga är utmärkande för talat språk i just ett andraspråksperspektiv?
– Det är en stor och komplex fråga. Ett kort och koncist svar blir: man lär sig andraspråket samtidigt som man använder det. Utmärkande är att andraspråket inte än är automatiserat. Att lära ett nytt språk är en omfattande kognitiv process: man ska processa det som sägs av andra, exempelvis både förstå och tolka ett yttrande och samtidigt formulera en egen respons. Att språket inte än är automatiserat påverkar att hitta ord, rätt uttal, talhastighet, flyt, att kunna pragmatiska aspekter i olika sammanhang med olika mottagare och för olika syften.
– Som lärare i undervisning och vid bedömning försöker vi se igenom begränsningarna och försöker istället ha fokus på det kommunikativa värdet och ifall språket är funktionellt i förhållande till sammanhang, mottagare och syfte. Samspelet i interaktionell kompetens är ju i sig en utmaning då samtalandet får strukturer genom själva turtagningen. Talandet för andraspråkstalare inbegriper ju också hörförståelse – man kan inte interagera om man inte hör och förstår vad andra säger. Andraspråksperspektivet inkluderar alltså både att lyssna, tolka och konstruera eget tal. Och allt ska gå snabbt. Dessutom ska man ha ögonkontakt och även använda kroppsspråk som ackompanjerar talet. För elever har samtalandet också ofta en dubbel roll: de vänder sig till en annan elev men också till läraren, för stöttning eller för att visa sina kunskaper.
Translaguaging och progression
Språkliga strategier är viktiga för andraspråkstalare och att utveckla dem är en del av undervisningen. En av många strategier kan vara translanguaging, att alla språk är en tillgång för att lära. Hur ska man förhålla sig som lärare – både i undervisning och i en provsituation – till translanguaging?
– Vi har fördjupat oss en hel del vad gäller translanguaging och generellt finns många aspekter att fundera över. Det är mycket olika aspekter att beakta vad gäller undervisning och vad gäller provsituationer. Huruvida elevernas kommunikationsstrategier är funktionella, eller lämpliga i ett provsammanhang, kan vara svårt att avgöra och strategierna måste därför ses i förhållande till elevernas övriga språkliga nivå och interaktionsförmåga. Att använda enstaka ord och uttryck på annat språk än svenska kan vara en effektiv strategi som gör det möjligt att komma vidare i ett samtal, som annars riskerar att avstanna. Att använda många ord och uttryck på annat språk än svenska i ett provsammanhang är däremot en mindre effektiv strategi, eftersom det då kan bli svårt att bedöma elevens muntliga förmåga i svenska. När man som lärare i undervisningen talar om språkliga strategier i olika situationer, då behövs en sociokulturell kompetens förmedlas till eleverna. När fungerar det att använda ord och begrepp på annat språk än svenska i relation till syfte, sammanhang och mottagare?
Progression finns framskrivet i styrdokumenten för delkurserna på sfi, men det är inte så lätt att tolka formuleringarna alla gånger. Hur hjälper materialet lärare att få syn på progression i tal?
– Det är ett extra spännande område! Progression kan definieras som en utvidgad registervariation. Det innebär att ämnet som eleverna ska tala om går från att vara konkret och personnära i kurs B, till att innehålla mer generella perspektiv i kurs D. I kurs C och D är sfi-provuppgifterna ganska lika men vi har i det nya materialet försökt koppla progressionen till den interaktionella kompetensen. Till exempel kan två talare ha en så kallad parallell monolog: att jag säger mitt och du säger ditt – utan att vi verkligen kan interagera. Forskning visar att förmågan att interagera genom att både processa vad som sägs, förhålla sig till sin samtalspartner och på så sätt bekräfta, säga emot och så vidare, är just en högre kommunikativ kompetens och på D-nivå förekommer dessa så kallade samverkansinriktade mönster oftare. Vi kan här passa på att även hänvisa till kommentarmaterialet till kursplanerna där det bland annat finns en klargörande tabell (s 18) som visar progression.
Är det något som ni vill tillägga?
– Jo, det är en sak vi vill passa på att föra fram. Vi vet att en del saknar att vi inte har filmade samtal som visar både icke godkänd och godkänd nivå vid interaktion och muntlig produktion. Det finns flera skäl till att det inte finns i materialet. Ett är etiska skäl, hänsynen till de medverkande eleverna. Ett annat skäl är att ambitionen med materialet är att öppna för reflekterande och samtalande lärare emellan om den muntliga förmågan, i ett bredare perspektiv, än bara med fokus på betyg. Vi hoppas att materialet öppnar för att resonera kring muntligt språk och språkanvändning inom sfi!
Till slut, var finns samtal på gång?
– Hela materialet Samtal på gång finns publicerat på Skolverkets webb. Sfi-provets webb är under omdanande och det som kommer att finnas framöver är den teoretiska modellen som ligger till grund för de nationella proven i sfi, matriser och kommentarstexter till delprov Tala (och också till delprov Skriva), vägledningen för samtalsledare för delprov Tala samt exempeluppgifter på hur de olika delproven ser ut. Inom snar framtid kommer ett material om muntlighet som lärare kan använda med elever.
