Med tanke på att svensk skola under hösten 2015 tog emot ett stort antal nyanlända elever är det inte oväntat att andelen behöriga lärare i svenska som andraspråk har sjunkit eftersom efterfrågan har ökat. Dock vill vi på NC poängtera att ämnet svenska som andraspråk under lång tid har varit det ämne som har lägst andel behöriga lärare. Att detta fortsätter gälla visar Skolverkets PM - Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17:
- Lägst andel behöriga lärare i årskurs 4–6: svenska som andraspråk, 27 procent
- Lägst andel behöriga lärare i årskurs 7–9: svenska som andraspråk, 37 procent
- Lägst andel lärare med behörighet inom gymnasieskolan: svenska som andraspråk, 30 procent
Inom svenska för invandrare (sfi) är läget akut. Av de knappt 3 900 tjänstgörande lärarna i utbildning i svenska för invandrare har knappt 36 procent en lärarlegitimation med behörighet för skolformen. Omräknat till heltidstjänster är motsvarande siffra drygt 37 procent.
Brister i lärarkompetens får kostsamma konsekvenser
Brister i lärares kvalifikationer och kompetens är alltid allvarligt eftersom det leder till brister i elevernas kunskapsutveckling i det ämne denna lärare undervisar i. Men att så många flerspråkiga elever undervisas av obehöriga lärare i svenska som andraspråk är särskilt allvarligt eftersom ett utvecklat svenskt språk är en avgörande förutsättning för lärande av alla ämnen i skolan samt för ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Vi menar därför att varje termin som går utan en större investering i sva-lärares kompetens är en termin som kommer att bli riktigt kostsam på längre sikt då en stor andel av skolväsendets elever misslyckas i sina studier och inte kan få arbete på grund av bristande språkfärdighet i svenska.
Antalet behöriga sva-lärare minskar
I Skolverkets PM framkommer även att andelen behöriga lärare har minskat i många ämnen men att den största minskningen har skett i svenska som andraspråk. I åk 1-3 är behörigheten i svenska som andraspråk tämligen hög, även om den har minskat jämfört med förra året. Att behörigheten är hög beror dock inte på att alla dessa lärare har utbildning i svenska som andraspråk, utan på att många svensklärare fick automatisk behörighet i svenska som andraspråk (utan att studera ämnet) fram till 2013. Att behörigheten nu minskar beror inte enbart på att ett ökat antal elever i behov av undervisning i sva utan kan även bero på att nyexaminerade lärare som läser grundlärarprogrammet med inriktning F-3 eller 4-6 inte har möjlighet att välja att läsa svenska som andraspråk inom sin lärarutbildning.'
Behovet av sva-lärare ökar
Behovet av lärare i svenska som andraspråk är oerhört stort: nästan 25 % av barnen i förskolan har ett annat modersmål än svenska, drygt 20 % av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund, introduktionsprogrammet språkintroduktion där de flesta elever är nyanlända ökar mest och antalet studerande i sfi har aldrig varit högre.
Söktrycket på utbildningsplatser på lärosätena är mycket stort vilket visar att det både finns behov av, och efterfrågan på, fristående kurser i svenska som andraspråk för lärarstudenter och för verksamma lärare. Lärosätena behöver också kunna svara på den stora efterfrågan av varierande typer av behörighetsgivande uppdragsutbildningar.
Konkreta förslag för att öka antalet sva-lärare
Nationellt centrum för svenska som andraspråk får kontinuerligt förfrågningar av huvudmän som, för att kunna rekrytera lämpliga lärare, vill kunna erbjuda utbildning/kompetensutveckling i svenska som andraspråk. Vi anser därför att regering och lärosäten behöver agera tillsammans och över lärosätesgränser för att kunna säkerställa att behovet av behöriga lärare i svenska som andraspråk tillgodoses. NC föreslår därför följande för att få fler behöriga lärare i svenska som andraspråk:
Förändra lärarutbildningarna
Förändra både grundlärarprogram och ämneslärarprogram så fler kan välja ämnet svenska som andraspråk. När det gäller grundlärarprogram med inriktning mot F-3 och 4-6 bör dessa lärarutbildningar erbjuda dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk för de lärarstudenter som så önskar. För att utbildningen inte ska bli för lång bör dock kurserna i svenska och sva komplettera varandra så det inte blir onödig upprepning för studenterna. På så sätt behöver det inte vara 30 hp i svenska + 30 hp i sva utan vissa av kurserna kan vara behörighetsgivande både inom svenska och sva, vilket kanske blir totalt 45 hp i sv/sva i stället för 60 hp. När det gäller förändring av ämneslärarprogrammet hänvisar vi till vårt yttrande kring En flexibel ämneslärarutbildning.
Inför storskalig, webbaserad sva-utbildning
För verksamma legitimerade lärare utan behörighet i svenska som andraspråk bör man inom Lärarlyftet II ta fram ett utbildningsprogram innehållande olika kurser för behörighet i sva för alla stadier och skolformer, inkl sfi och grundläggande vuxenutbildning. Ett stort antal delkurser behövs: 0-30 hp, 31-60 hp, 61-90 hp samt olika inriktningar beroende på ålder på eleverna. Kurserna bör arbetas fram av lärosäten i samverkan, eftersom resurserna i form av kompetens, erfarenhet och personal är begränsade på lärosätena. De skräddarsydda kurserna bör ges på distans. För att kunna erbjuda utbildningen till många lärare samtidigt och för att många lärare på samma skola ska kunna gå kursen samtidigt (och slippa bege sig till ett lärosäte) bör kurserna ges som storskaliga, webbaserade utbildningar, som arbetas fram av lärosäten i samverkan.
Ge lärare bättre förutsättningar till fortbildning
Utveckla Lärarlyftet II med tillräckliga statsbidrag (även för lärare anställda hos utbildningsanordnare) så att verksamma lärare kan få adekvata förutsättningar att studera för att bli behöriga i bristämnen som svenska som andraspråk och modersmål. För att öka antalet sva-lärare bör kravet att man undervisar i sva inom årskursen/skolformen tas bort. Svensklärare åk 1-3 som fått automatisk behörighet i sva enligt tidigare behörighetsförordning bör få delta i Lärarlyftet II trots att de redan är behöriga. Ett alternativ till utveckling och förändring av Lärarlyftet II kan vara en storskalig satsning på ett “sva-lärarlyft” jämförbart med speciallärarlyftet.
Förenkla för behöriga svensklärare att läsa in sva-behörighet
Förenkla och förkorta vägen till behörighet i sva för verksamma och behöriga svensklärare genom att exempelvis skapa kompletteringskurser inom Lärarlyftet II så att behöriga svensklärare kan bli behöriga i svenska som andraspråk utan att behöva läsa alla ordinarie sva-kurser. Många lärare i grund- och gymnasieskola är, enligt vår erfarenhet, mycket intresserade av att börja arbeta inom sfi och komvux om det anordnas relevant och behörighetsgivande fortutbildning för blivande vux-lärare.
