Som en del i arbetet med kompetensutveckling i SKUA har NC ett uppdrag genom Skolverket sedan 2016 att genomföra en utbildning för utvalda lärare, deras rektorer och förvaltningschefer inom både grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Deltagande lärare ska efter utbildningen initiera, utforma och genomföra kommunens kompetensutvecklande insatser inom SKUA. Utmärkande för NC:s utbildning är kombinationen av teoretiska perspektiv och klassrumsnära praktik. Utmärkande är också att rektorers och förvaltningschefers återkommande medverkan under utbildningsåret. Syftet med den ettåriga utbildningen är att deltagarna, de så kallade SKUA-utvecklarna, långsiktigt ska ha uppdrag inom ramen för SKUA och SKUA-utvecklarna kan därmed bli en viktig en resurs i kommunens systematiska kvalitetsarbete.
Uppdrag, omfattning och kanske framför allt förutsättningar kan se olika ut under tid för en SKUA-utvecklare. Hanna Silvner och Ines Dizdar som är SKUA-utvecklare, och som gick NC:s första utbildningsomgång 2016/17, berättar här om sina uppdrag och förutsättningar i Falkenbergs kommun.
Så började det
Hanna berättar hur allt började:
- Det var Ines som på Skolverkets webbplats hittade information om NC:s SKUA-utvecklarutbildning och i samband med det fick jag mitt försteläruppdrag. I samtal med rektor på vår gymnaseiskola konstaterades att utbildningen stämde in på den inriktning på försteläraruppdraget som jag hade önskat. Skolverket hade prioriterat kommuner som skulle delta, men Falkenberg var inte en sådan kommun. Utbildningen skulle starta kommande vecka så Skolverket kontaktades och eftersom det fanns några lediga platser fick vi både plats och finansiering!
Vi hade inte samma förutsättningar som prioriterade kommuner, exempelvis inget lokalt team som stöttade SKUA-insatsen vi skulle planera och genomföra i Falkenbergs kommun och ingen rektor kunde med så kort varsel avsätta tid för utbildningen, så huvudmannarepresentant blev en person vi aldrig träffat tidiare, en strateg från förvaltningen, förklarar Ines. Hanna och Ines var efter de två första utbildningsdagarna hösten 2016 mycket positiva då de tyckte attt NC:s utbildning skiljde sig från andra utbildningar de gått tidigare. De anser att systematiskt göra reflektioner individuellt och tillsammans med andra blev en viktig del av det kollegiala lärandet och blandningen av teori och utprövandet av metoder var mycket givande och väckte tankar om både undervisning med elever och kompetensutveckling med kollegor.
- I gruppen fanns inte bara sva-lärare utan till exempel även en bildlärare, en samhällskunskapslärare och alla hade stort intresse och engagemang för gruppen flerspråkiga elever. Sammantaget gjorde detta att erfarenhetsutbytet blev mycket givande och vi var alltid fyllda av nya idéer från kollegor i gruppen och från arbetet i deras kommuner. Vi upplevde inte att resorna till Stockholm var tidskrävande utan det väckte snarare kreativitet att åka till en ny miljö och fokusera på gruppen och utbildningen och vi hade också tid att på resan hem att samtala om nya kunskaper och insikter men också reflektera över hur vi skulle använda allt med kollegor på hemmaplan, säger Ines. Utbildningsåret består av elva heldagar utöver dessa tre timmars arbete per vecka för inläsning samt planering och genomförande av uppgifter i den egna undervsningen eller med kollegor. Första utbildningsomgången deltog 24 kommuner och gymnasieförbund och till och med pågående utbildning i år har över 90 kommuner och gymnasieförbund deltagit.
- Utbildningen ger inga högskolepoäng men det har vi aldrig saknat. Huvudmannen känner numera till vår kompetens men vi har fått arbeta hårt i perioder för att påminna om att vi finns och vilken kompetens vi har. Omfattningen av våra uppdrag har varit skiftande, tydliggör Hanna.
Att driva SKUA i motgång och medgång
Både Hanna och Ines beskriver SKUA-uppdraget som inte alltid enkelt och att de initialt saknade stöd från kommunen. Det första året efter utbildningen fick de 5% i sina tjänster för att genomföra en SKUA-insats i ett arbetslag på naturvetnskapliga programmet på Falkenbergs gymnasium. Lärarna på programmet hade efterfrågat SKUA och utbildningsträffar genmfördes en gång/månad. Samtidigt försökte Hanna och Ines bli mer synliga i sin kommun för att få fler uppdrag. Under de första åren som SKUA-utvecklare fick de driva arbetet helt själva, då ingen hade ett övergripande ansvar för SKUA i kommunen. Hanna och Ines förklarar:
- Eftersom Falkenberg inte var en prioriterad kommun var det inte heller någon som hade till uppgift att föra detta arbete vidare, förutom vi själva. Hur kommer det sig att SKUA-arbetet inte syns på kommunens hemsida? Hur ska vi nå ut till rektorer med vad SKUA är? Detta var frågor vi ställde oss.Men till slut fick Hanna, inom ramen för sitt försteläraruppdrag, delta på en träff för alla rektorer i kommunen för att tala om vad SKUA innebär. Hannas deltagande ledde till att lärare på tre gymnasieprogram önskade SKUA och en kompetensutveckling startade. Dock avbröts denna då lärarna kände att tiden inte räckte till för att delta regelbundet. Även rektorsbyten påverkade insatsen. Hanna och Ines stod nu utan SKUA-uppdrag på gymnasiet men ungefär samtidigt fick två grundskolor upp ögonen för SKUA. Genom kontakt med kommunens chefen för kvalitet- och utveckling ledde till en dragning för samtliga grunskolerektorer som responderade med: ”Wow! Inte visste vi att ni finns!” Nu fick båda en anställning på förvaltningsnivå med 20% vardera och SKUA-arbetet tog fart för olika arbetslag på grundskolor. Fram till idag har Hanna och Ines arbetat med SKUA på åtta grundskolor.
- Som SKUA-utvecklare ber vi alla skolor göra behovsanalyser som vi använder för att ringa in behoven på de olika skolorna. Vi bollar tankar med rektor och andra nyckelpersoner före påbörjat utvecklingsarbete och sätter ramen för kompetensutvecklingsinsatsen, understryker Hanna och Ines fortsätter:
- Vi betonar alltid rektors och andra viktiga nyckelperoners roll då vi kan bygga kompetensutvecklingen runt dem vad gäller ansvar och långsiktighet. Vår erfarenhet är att rektors engagemang och delaktighet är viktigt för att driva arbetet när vi inte finns på plats. Men det är också en utmaning ibland att få rektorerna att både avsätta tid och stötta arbetet. Vi har blivit bättre på att lyfta rektors roll, vilket kan vara avgörande för att en förbättrad undervisning för eleverna ska ske i slutändan. Under samma period har de också deltagit i kommunövergripande arbete som exempelvis en lärmässa och även en större skolledarkonferens, med föreläsningar om vad SKUA är.
Många insatser på gång samtidigt
Sedan 2021 pågår samarbete i Falkenbergs kommun med Skolverket där riktade insatser ska höja måluppfyllelsen bland flerspråkiga och nyanlända barn och elever. De riktade insatserna inkluderar bland annat riktlinjer för att säkerställa ett likvärdigt och kvalitativt mottagande av nyanlända barn och elever. SKUA-utvecklarna såg att kommunen nu startade många olika insatser och ett stort antal personer på olika nivåer var inblandade. Hanna förklarar:
- Det är en utmaning att ha många insatser igång samtidigt och vi har många gånger önskat att få bättre insyn i helheten och att skapa broar mellan enheter för att på ett ännu bättre sätt möta upp behoven på skolorna. Detta behövs för att eleverna ska få den stöttning och den undervisning som gynnar dem bäst genom systemet.
Återigen började de ett arbete för att synliggöra SKUA och nu byggde de på tidigare gjorda erfarenheter om att deltagares insikter måste få ta tid och även tydlighet med att kräva avsatt tid för SKUA-arbete för samtliga inblandade. En annan insikt som de gjort är möjligheten att ”kroka på” SKUA på andra befintliga insatser, då SKUA är ett förhållningssätt som bör genomsyra all undervisning och all utveckling.
Idag och framåt
De riktade insatserna har gjort att Hanna och Ines nu har tilldelats 30% vardera som SKUA-utvecklare på central nivå i kommunen de kommande tre åren, vid sidan om två processledare som samordnar de riktade insatserna. Läsåret 21/22 genomförs kompetensutveckling i SKUA för modersmålslärare och inom arbetslag på komvux. Vid några av grundskolorna, som deltog förra läsåret, görs nu en klassrumsnära insats med observationer av undervisning.
- Fokus i observationerna är muntlig interaktion, vad elever samtalar om och hur de samtalar. Vi har för avsikt att återkoppla till lärarna och handleda dem vid både planering och genomförande av lektioner, förklarar Hanna. Ines har ytterligare 20% för ett speciellt uppdrag under två läsår. Hon genomför en kompetensutveckling för lärare åk 1-3 som är behöriga att undervisa i sva trots att de inte har ämnet i sin lärarutbildning. Sammanlagt 60 lärare ska få lära mer om interkulturalitet, flerspråkighet och om läs och skriv.
- Metoderna jag använder liknar mycket hur vi arbetade med NC på SKUA-utvecklarutbildningen, en blandning av teorier och metoder att pröva i undervisningen, säger Ines.
Viktiga lärdomar
- Vi försöker vara aktiva och hitta material till SKUA kontinuerligt utifrån de behov vi ser då vi gör genomlysningar av skolor. Vi har inte ett färdigt koncept med ett visst material utan anpassar hela tiden och där för blir det ett omfattande arbete för att på ett bra sätt möta upp mot behoven. Det här läsåret har vi 1,5 dagar/vecka för gemensam planering och för att genomföra insatser, vilket är en stor fördel. Vi testar ju också mycket av det vi läser om i egen undervisning innan vi inkluderar det i våra kompetensutvecklingsinsatser. I våra tjänster värnar vi om att få behålla vår undervisning på språkintroduktion till viss del. Vi vill verkligen stå för det vi gör och förmedlar till kollegor, att vi vet vad som fungerar och inte fungerar med elever, poängterar Hanna. Avslutningsvis uttrycker de en önskan om att få lyfta arbetet med SKUA till en regional nivå. De känner sig fortfarande ibland ensamma i sin roll som SKUA-utvecklare och ser flera möjligheter med att samarbeta med andra SKUA-utvecklare i närliggande kommuner.
- Att regionalt dela erfarenheter och kompetenser över kommungränserna vore fantastiskt då vi vet att behovet av SKUA är stort i våra grannkommuner. SKUA-utvecklare finns ju inte i alla kommuner trots behoven. Ett regionalt samarbete händer inte av sig självt. Tydlighet i hur en sådan organisation skulle kunna se ut, kostnader, och vilka personer som måste finnas med för att det ska bli hållbart och långsiktigt är A och O, säger avslutningsvis Hanna och Ines samstämmigt.
