Läroplanen för fritidshemmet

I de SKUA- utbildningar NC har möter vi lärare och personal från både grundskolan och fritidshemmet. Det språkliga fokuset, att arbeta språk- och kunskapsutvecklande, genomsyrar kursplanerna i skolans alla ämnen. Språkligt fokus finns även i fritidshemmets styrdokument men det didaktiska uppdraget skiljer sig från grundskolans.

Läroplanen för fritidshemmet har ett mer grupporienterat fokus som lyfter fram att verksamheten ska utgå från elevernas intressen, erfarenheter och behov för att utmana till ytterligare kunskap. Till skillnad från grundskolans didaktiska uppdrag som innebär att erbjuda eleverna språkutvecklande lektioner ska eleverna under sin dag på fritidshemmet ges möjligheter att utveckla språkliga förmågor, använda och uppleva språket genom samspel med andra, i autentiska situationer, medan de utvecklar sina intressen och erfarenheter i olika aktiviteter. 

Att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar ett rikt och nyanserat språk i olika situationer och sammanhang är en viktig del av fritidshemmets uppdrag. Tiden på fritidshemmet utgör en stor del av elevens samlade skoltid, att arbeta språkmedvetet där man tar tillvara på alla elevers språkliga och kulturella resurser har stor betydelse för elevens framtida möjligheter.

Detta lyfts fram i läroplanen med följande citat:

Barn som läser tillsammans

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer. Dessutom ska undervisningen sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål.

För elever som är i början på sin språkutveckling i svenska är det särskilt utmanande att delta aktivt i olika situationer och aktiviteter när språket inte räcker till. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar mycket om att skapa likvärdighet och uppväga skillnader i elevers förutsättningar. Fritidshemmet har liksom förskoleklassen och skolan, genom skollagen ett kompensatoriskt uppdrag, att stötta de elever som inte har de språkliga resurser som krävs och att skapa bättre förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt som möjligt. Detta kan upplevas utmanande för personal som arbetar på fritidshemmet.

Nyanlända elever på fritidshemmet 

Man ska inte ta för givet att språkutveckling inträffar för att den nyanlända eleven är med i olika aktiviteter. Det kan vara svårt för eleven att förstå instruktioner, tolka signaler samtidigt som eleven förväntas genomföra/delta i olika handlingar. För att öka elevens engagemang och delaktighet, öka förståelsen så att eleven blir mer språkligt aktiv finns det några resurser från Skolverket som vi brukar använda och lyfta fram.

Skolverket har en webbsida som heter Flerspråkighet som resurs i fritidshemmet. På sidan finns det material som inspelade föreläsningar, filmer, texter och ljudreportage som utgår från Fritidshemmets läroplan och verksamhet som riktar sig till all personal i fritidshemmet och rektorer med ansvar för fritidshem. Materialet innehåller även samtalsunderlag med diskussionsfrågor som kan användas i det kollegiala arbetet. För att ta del av hur man kan stötta och stimulera nyanlända elever vill vi tipsa om några ljudreportage med Caroline Bötrius som finns på sidan och som vi direktlänkar här:

Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt

Personal i fritidshem behöver fundera på hur de kan öka elevernas kommunikativa utrymme, som både lyssnare och talare, i de spontana situationer och de planerade aktiviteter som pågår. Man kan lätt ta för givet att språkutveckling sker så länge eleverna deltar i aktiviteter som kräver samtal. Men för att språkutveckling ska se behöver personalen på fritidshemmet ha en språklig medvetenhet, reflektera över hur språket används i olika situationer.

Ett centralt begrepp inom SKUA är stöttning som är den tillfälliga hjälp/stöd som eleven får för att utveckla språk- och kunskaper. Personal på fritidshemmet kan stötta och stimulera elevernas språkutveckling i alla aktiviteter. Det gäller att lyssna, uppmärksamma och dra nytta av alla de aktiviteter som försiggår. Eleverna kan uppmuntras till att berätta som sina erfarenheter, återberätta vad de har gjort under dagen, förklara hur man leker en lek etc. Då kan man lyssna nyfiket, ställa fördjupande frågor och på så sätt öka elevens talutrymme. För att öka elevernas talutrymme behöver personalen fundera över vilken sorts frågor man ställer till eleverna. Att ställa öppna frågor, frågor som inte har ett rätt eller fel svar, ger eleverna större möjligheter att använda språket, svara med flera ord när de formulerar sina tankar. 

Stöttning på fritidshemmet handlar också om att föra samtal med eleverna vid måltiderna, högläsningen, spel och lek. I dessa samtal kan personalen stötta eleverna att utveckla ordförrådet och korrekt ordföljd utan att rätta eleven. Om en elev säger “Jag gådde till rutschkanan” kan läraren svara “Ja, du gick till rutschkanan”. “Hur var det att åka rutschkana?” När en elev pekar på innebandyklubborna i lekboden på skolgården och säger “Den” kan läraren svara “Vad vill du ha?”, “Vill du ha en innebandyklubba?”, “Vilken färg vill du ha på innebandyklubban, blå, röd eller svart?”.

Språkutvecklande miljöer och planerade aktiviteter

Enligt forskning finns det tre aspekter att utgå ifrån för att bygga upp en språkutvecklande miljö, nämligen att:

  • lärandet utgår från elevernas erfarenheter
  • verksamheten främjar hög grad av språklig aktivitet och att
  • verksamheten erbjuder språklig stöttning.

Fritidshemmet har goda förutsättningar att utgå från elevernas erfarenheter, använda gemensamma aktiviteter för att främja, stimulera och stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling. Vid planering och genomförande av aktiviteter kan man ha ovanstående tre punkter som grund. För att lärandet ska kunna utgå från elevernas erfarenheter måste personalen vara medvetna om vad eleverna har för erfarenheter. Man behöver inventera elevernas intressen, behov och erfarenheter. Ofta sker detta informellt när personal observerar, lyssnar och talar med eleverna. Det finns även några metoder som kan användas för att öka elevernas delaktighet, några exempel är:

  • ”Det här är jag”, att man samtalar och intervjuar eleverna för att lära känna dem bättre. Det kan också handla om att eleverna svarar på en fråga vid samlingen, exempelvis ”Jag blir glad av…” ”Min högsta dröm är…”
  • Önske-, dröm- eller förslagslåda där eleverna lägger lappar med önskemål, drömmar eller förslag som man läser tillsammans.
  • Utvärderingar som kan vara att man snabbt fångar upp elevernas tankar efter olika aktiviteter för att se om kan bygga vidare/utveckla något.

Om en del av eleverna inte har erfarenheter av det som fritidshemmet ska arbeta med eller läsa om kan man skapa gemensamma erfarenheter och upplevelser först för att sedan utgå från dem. För fler exempel på hur man kan planera för språkutveckling på fritidshemmet rekommenderar vi boken: Språkdidaktik i fritidshemmet – språkundervisning medan livet levs, av Ann S Pihlgren. Boken ger den teoretiska grund och praktiska fördjupning som behövs för att planera, utvärdera och utveckla det språkliga lärandet hos alla elever i fritidshemmet.

Miljöer som är rika på språkliga uttryck

Fritidshemmet behöver erbjuda miljöer som är rika på språkliga uttryck. Miljön ska uppmuntra eleverna till läsande, skrivande och skapande genom estetiska uttrycksformer som bild, lek, musik, dans och drama. Därför behöver personal på fritidshemmet tänka igenom hur man kan använda olika platser som eleverna befinner sig på när de är på fritidshemmet. Följande frågor kan vara till hjälp för att undersöka hur den fysiska miljön fungerar:

  • Finns det skrivarhörnor där eleverna kan skriva med penna, papper och digitala resurser?
  • Finns det papper och pennor i olika färger, brevpapper, material så att eleverna kan skapa egna böcker?
  • Hur används miljön för att locka eleverna till läsning?
  • Finns det en mysig läshörna med en soffa, sköna fåtöljer en bokhylla där olika böcker, både skönlitteratur och sakprosa finns frontade och byts ut regelbundet?
  • Ligger det framme böcker och tidningar – analoga, digitala och ljudböcker från olika genrer?
  • Finns det en mångfald av böcker vad gäller språk, kön, etnicitet, religion och andra kulturella uttryck?
  • På vilket sätt är personalen läsande förebilder för eleverna?
  • Hur används miljön för att inspirera eleverna till lek, spel och dramatiserande på olika sätt?

Miljöerna är betydelsefulla för att inspirera och uppmuntra eleverna särskilt viktigt är personalens medvetenhet om hur miljöerna kan användas för språk- och kunskapsutveckling utifrån läroplanen för fritidshemmet. För exempel på hur man kan arbeta med sociala aktiviteter för språk- och kunskapsutveckling rekommenderar vi följande litteratur:

  • Språkdidaktik i fritidshemmet – språkundervisning medan livet levs, av Ann S Pihlgren.
  • Läsa för livet – Högläsning och läsning i F-6 och fritidshem, av Maria Heimer.
  • Skriva för livet – Explicit skrivundervisning i F-6 och fritidshem, av Maria Heimer.    
  • Fritidshem Språkutvecklande aktiviteter – en idébank, av Katarina Herrlin och Elisabeth Frank.

Utbildningar från Skolverket

Skolverket har itvå webbkurser som riktar sig till rektor och personal på fritidshemmet. Kurserna heter Fritidshemmets uppdrag och Fritidshemmets undervisning. Webbkurserna kräver inga särskilda förkunskaper men för att få tillgång till kurserna behöver man registrera ett personligt konto och vara inloggad. Varje webbkurs innehåller olika avsnitt med ett innehåll som speglas i rubriken. Varje avsnitt startar med syfte och mål och ett upplägg som innehåller, texter, ljud- och bildfiler samt praktiska uppgifter att genomföra i verksamheten.

I webbkursen som heter Fritidshemmets uppdrag finns ett avsnitt som heter Nyanlända och flerspråkiga elever. I webbkursen som heter Fritidshemmet undervisning finns det avsnitt som heter: Undervisning som främjar utforskande och Språk– och kunskapsutvecklande förhållningssätt. Där ingår det material som berör SKUA på fritidshemmet som t.ex. texten Skapa förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling av Petra Magnusson och filmen Språk i alla aktiviteter.

Mer material om SKUA

På våra introducerade sidor om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt får du en kort presentation av vad det innebär. 

Vi tipsar också om material för särskilda åldrar och målgrupper. Fler av tipsen är relevanta att läsa även för andra lärare.

Här finns en artikel med tips kring hur man kan arbeta kollegialt med SKUA.

Du kanske också är intresserad av att läsa mer om organisation och undervisning av nyanlända och flerspråkiga elever som vi tipsar om här: