Denna artikel är indelad i följande delar:

Enligt den nya kursplanen Lgr22 i svenska som andraspråk, ska undervisningen utgå från ett andraspråksperspektiv. Det innebär att elevernas flerspråkighet ska användas som resurs när de utvecklar svenska språket. Detta betonar kursplanen med skrivelsen "i jämförelse med andra språk eleven kan" som är en återkommande formulering i centralt innehåll i svenska som andraspråk. Detta är en av de stora skillnaderna när man jämför med kursplanen i svenska.

Förutom att medvetet använda andra språk som resurs handlar det även till stor del om att inta ett förhållningssätt där man “stannar upp” och ser svenska språket utifrån ett andraspråksperspektiv. Att man som lärare är nyfiken på alla de språk som eleverna kan och planerar aktiviteter där elevernas flerspråkighet används som resurs. 

Ofta kan vi lärare inte alla de språk som talas i våra klassrum och det underlättar ju naturligtvis om man kan flera språk, men att inte kunna behöver inte hindra läraren att använda flerspråkighet som resurs. Här kan eleven vara “experten” och läraren kan vara den som stimulerar elevernas andraspråksutveckling genom att ställa frågor och uppmärksamma eleverna på likheter och skillnader mellan olika språk. Om det finns elever som talar samma språk i klassen så kan de använda båda språken tillsammans för att t.ex. diskutera uppgifter, översätta och jämföra mellan språken.

Flerspråkighet som resurs, några utvalda exempel från centralt innehåll

Från det centrala innehållet för åk 1-3 

  • Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. 
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. 

Från det centrala innehållet för åk 4-6 

  • Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, ords inbördes relationer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelseomfång i jämförelse med andra språk eleven kan. 
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Fasta fraser och liknelser.

Att utveckla ordförrådet med flerspråkighet som resurs

Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar språkförståelsen och har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. I och med revideringen har kursplanen större fokus på ord och begrepp (vardagsspråk och skolspråk, uttryck, fasta fraser, ords begreppsomfång...) samt språkets form (ordföljd, meningsbyggnad, sambandsord…). Elever som utvecklar ett rikt och varierat ordförråd har större möjlighet att uttrycka känslor och kunskaper på ett mer varierat och nyanserat sätt. Språk och tänkande hänger ihop, ju fler ord i ordförrådet desto mer specifikt kan eleven uttrycka sig, som när glad kan uttryckas som lycklig, belåten, förhoppningsfull, sorgfri, munter pigg och så vidare. Ett rikt ordförråd ökar elevernas delaktighet, i tal och skrift i olika sammanhang både i och utanför skolan. 

Undervisningen behöver stimulera eleverna att utveckla och uttrycka komplexa tankar utifrån sin kunskapsnivå, genom att använda sitt starkaste språk som resurs för att lära, skapa mening och främja utvecklingen av det svenska språket. Att enbart använda svenska kan upplevas hämmande när man ska kommunicera komplexa tankar både muntligt och skriftligt. Uppmuntra eleverna att använda alla sina språk. Ska eleven skriva en text kan det vara till hjälp att eleven helt eller delvis tänker och formulerar sig på sitt starkaste språk i sitt utkast för att sedan jobba vidare med formuleringar på svenska. På så sätt hämmas inte eleven av språket och kan hålla sig på en kognitivt högre nivå innehållsmässigt.

Vad menas med "i jämförelse med andra språk eleven kan"?

Jämförelser mellan svenska språket och andra språk eleven kan återkommer på flera ställen i centralt innehåll i kursplanen för svenska som andraspråk. När eleven använder sina språkliga resurser och gör jämförelser med de språk eleven kan så stimulerar det inlärningen och främjar andraspråksutvecklingen. Att göra jämförelser med andra språk eleven kan betyder inte att läraren ska behärska alla språk som talas i elevgruppen. Däremot behöver läraren synliggöra de språk eleverna kan, fånga upp, inkludera elevens starkaste språk för att göra jämförelser, visa på likheter och skillnader mellan olika språk. 

När eleven utvecklar svenska och har förstått och kan använda ordet bok på olika sätt sker detta i ett sammanhang där eleven även utvecklar kunskaper i svensk grammatik: bok, en bok, två böcker, den första boken, bokens sidor etc. Vissa fonologiska och grammatiska strukturer i svenska språket är särskilt utmanande för eleven, då är det viktigt att stanna upp och jobba med dessa. Omvänd ordföljd och växlingen mellan rak och omvänd ordföljd brukar vara utmanande i andraspråksinlärningen (Sara läser boken idag, exempel på omvänd ordföljd: I morgon läser Sara boken, vilket brukar bli I morgon Sara läser boken).

Att veta var ordet inte ska placeras i huvudsats och bisatser kan vara särskilt utmanande, speciellt med tanke på att det svenska språkmönstret vad gäller negationens placering skiljer sig från från de flesta övriga språk (Sara läser inte boken i dag som brukar bli Sara inte läser boken idag). Då är det viktigt att undervisningen innehåller moment där läraren tillsammans med eleverna tänker kring hur ord används och hur meningar byggs upp på svenska i jämförelse med andra språk, eftersom sådan metakunskap underlättar lärandet. Språk är ett helhetssystem och jämförelser med andra språk eleven kan gynnar elevens språkutveckling, både vad gäller ordförråd, fonologi och grammatik.

Att översätta till elevens starkaste språk, hur fungerar det?

Ett ganska vanligt sätt att använda elevernas flerspråkighet som resurs är att översätta ord och begrepp till språk eleven kan. Kan eleven ordet på sitt modersmål och har förstått betydelsen, då kan eleven använda detta som en “mental krok” och sätta en ny etikett, denna gång på svenska. Det brukar fungera bra så länge det handlar om föremål, som substantiv i elevens vardag. Om det däremot är ett ord som eleven inte förstår innebörden av, då behöver man jobba med förståelsen av ordet. Här kan elevens förstaspråk/starkaste språk fortfarande användas som resurs, där eleven får hjälp genom förklaringar av ordet (istället för att översätta). Det kan vara en studiehandledare eller klasskamrat  som kan tala samma språk. 

Även om översättningar med ordböcker och digitala översättningstjänster utgör en värdefull resurs och kan användas som stöd för att till exempel förstå en text och när eleven själv ska producera en text behöver man vara medveten om att översättningar inte fungerar fullt ut eftersom det inte alltid finns ett-till-ett-förhållande mellan ord på olika språk. Det finns inte alltid en exakt motsvarighet till ord och ord kan referera till verkligheten på olika sätt. När ord på olika språk betyder exakt samma sak kallas det för fullständig ekvivalens och det är när orden refererar till konkreta ting, som stol, penna, springa, skottår. Partiell ekvivalens innebär att det finns skillnader mellan ord och begrepp på språken, att begreppet av ordet i ett språk är mer preciserat än begreppet bakom ordet i det andra språket. Exempel på detta är orden mormor och farmor där vi i svenska preciserar vems mor det är, i andra språk är det vanligt att använda samma ord. Sedan finns det kulturspecifika ord som midsommar, högtid mm som inte har en exakt motsvarighet på andra språk. Just den här typen av skillnader är värdefullt att lyfta fram i undervisningen.

Ord tolkas inte alltid bokstavligt. Kommentarmaterialet lyfter man fram vikten av att eleverna förstår och kan uttrycka ordspråk, talesätt (1-3), fasta fraser och liknelser (4-6) på svenska. Att översätta lägga benen på ryggen, det går troll i något, det är ingen ko på isen skulle förmodligen inte hjälpa eleven att förstå. Därför är det värdefullt att eleven får möjligheter att diskutera och prata om ord och uttryck, ordspråk och talesätt genom att göra jämförelser med andra språk eleven kan. Fraser som: Var kan Emma hålla hus? Kan du fila på det här? är det inte säkert att man förstår fast man förstår alla ord. Eftersom dessa sällan tolkas bokstavligt eller kan förstås även om man översätter ord för ord. 

Exempel från klassrummet, “att jämföra med andra språk eleven kan”

Precision i ordval

Eleverna har arbetat med att återge händelser de har varit med om och arbetat med utmärkande drag i personligt återgivande texter. Eleverna har haft i uppgift att återberätta om något de har gjort under lovet. Läraren har uppmärksammat delar i elevernas texter som de kan arbeta vidare med. Eleverna behöver uppmärksammas på precision i ordval. Det handlar bland annat om att eleverna överanvänder verbet gick när de skriver om var de har rest eller har varit. 

Läraren skriver upp följande på tavlan: Osman har gått till Bosnien.
Sedan ber hon eleverna fundera på vad meningen betyder. Vad får man reda på? På vilket sätt har Osman tagit sig till Bosnien? Eleverna diskuterar i par och läraren lyssnar in elevernas svar. Nästa steg är att fråga eleverna om hur de skulle säga samma sak på ett de språk som de kan. Eleverna kan skriva på tavlan och berätta om vad orden betyder. På så sätt får läraren reda på om man i de språk eleverna kan, använder ett överordnat verb till själva förflyttningen. I flera andra språk används ett och samma samma ord för förflyttningen, det vill säga att det finns ett överordnat verb för betydelsefältet “förflytta sig” (som ordet go i engelska). 

När man jämför med svenska är det annorlunda. I svenska behöver man välja mellan olika verb beroende på hur man förflyttar sig. Språkliga erfarenheter som eleven har med sig påverkar hur eleven uttrycker sig, påverkar inlärningen och behöver uppmärksammas i undervisningen. Att jämföra verb som dessa, att lyfta fram hur man uttrycker sig på olika språk och andra språk eleven kan innebär att man arbetar kontrastivt med språket. Läraren pekar på meningen med Osman och berättar för eleverna att man i svenska uppfattar meningen som att Osman bokstavligen har promenerat till Bosnien- och att man i svenska behöver välja på vilket sätt Osman har tagit sig till Bosnien. Till exempel att förflyttning är ett överordnat betydelsefält och kan delas in i flera olika underordnade betydelsefält. Här kan man tillsammans skapa en lista på de underordnade betydelsefälten. Genom jämförelsen med ett språk eleven kan, får eleven en referens, en mental krok som skapar språklig medvetenhet och gynnar språkutvecklingen.

Exempel 2: “Man blir stark och får tjocka muskler”

Klassen har arbetat med tema Hälsa under en tid. De har tittat på filmer och läst texter tillsammans. De har sedan fått i uppgift att arbeta i par och skapa en presentation inom temat. Ett par elever ska berätta nyttan med gymnastik. Läraren uppmärksammar att eleverna i sina diskussioner använder tjocka istället för stora, när de talar om muskler. Därför blir det en genomgång med bilder och aktivitet där de tillsammans ska arbeta med att jämföra ordval med de språk eleverna kan. 

Läraren visar några bilder på tavlan. En tecknad bild på två personer som hon kallar Aysha och Lina, en med stora muskler och en med mindre muskler. Hon ber eleverna arbeta i par och beskriva personerna med tre meningar. Några elever använder stark, stora muskler och några elever använder tjocka muskler. Läraren berättar att man använder stora muskler, inte tjocka på svenska. Hon skriver “Aysha har stora muskler och är stark.” på tavlan. Eleverna får fundera på hur man säger motsvarigheten på språk de kan. Sedan visar hon en bild på stark senap. Hon ber eleverna läsa vad som står på flaskan. Har senapen muskler? Varför står det stark senap? Det läraren vill uppmärksamma eleverna på är att ordet stark kan betyda olika saker beroende på sammanhang, exempelvis Aysha är stark och senapen är stark, vilket inte är självklart i andra språk där man istället använder ett annat ord för att benämna hetta i mat (som hot i engelska). Eleverna får jämföra hur man uttrycker sig för att benämna att en person är stark och maten är stark på de språk de kan. 

Arbeta kontrastivt – i en kontext

När man arbetar kontrastivt och gör jämförelser med andra språk och uppmärksammar eleverna på likheter och skillnader ökar man även elevernas språkliga medvetenhet. De språk eleven kan blir en resurs för att skapa mening och främjar deras utveckling av det svenska språket.  Eftersom ord och begrepp inte förekommer isolerade behöver inlärningen ske i en kontext. Kommentarmaterialet betonar vikten av att bygga upp, utöka och bredda elevernas ordförråd och att det är undervisningens innehåll och elevernas behov som avgör vilka ord och begrepp som ska lyftas fram. Det är viktigt att man fångar upp, inkluderar och bygger vidare på elevernas uttryck.

Ytterligare exempel på jämförelser man kan göra är att man på svenska säger “sitter i fängelse”, på turkiska “ligger i fängelse”. Hål kan betyda olika saker beroende på i vilket sammanhang det förekommer, hål i örat och hål i tanden är skilda saker och i turkiska säger man rutten tand istället för att använda samma ord som man gör för hål i örat.  

För att eleverna ska utveckla förståelse på djupet behöver de ha insikt i att ord och begrepp även kan ha olika betydelser beroende på vilket sammanhang de förekommer i. Några exempel på ord från olika ämnen i skolan är till exempel axel, rymma, volym etc. Färgen röd uppmanar oss att stanna i trafiken, utvisning i fotbollssammanhang och politisk hållning i ett annat sammanhang. Att prata med studiehandledare och klasskamrater kan ge en djupare förståelse och ringa in betydelsen och i vilka sammanhang dessa kan användas. 

Strategier för att lyssna, förstå och göra sig förstådd

Exempel på kommunikationsstrategier

Några exempel på kommunikationsstrategier som elever kan använda för att göra sig förstådda när det egna språket inte räcker till är t.ex att använda sig av ord från något annat språk, att använda sig av kroppsspråket, att peka på saker eller att hänvisa till bilder. Kommunikationsstrategiernas syfte är att eleven ska kunna kommunicera, t.ex. berätta något utan att bli begränsad av att enbart använda svenska språket. 

Andra vanliga exempel på kommunikationsstrategier är övergeneraliseringar, omskrivningar och nybildningar. För en elev som beskriver en spade kan ett exempel på övergeneralisering vara att eleven övergeneraliserar prepositionen på som i “på sandlådan”, gör en omskrivning av spade genom att säga “det man gräver med” eller gör en nybildning av själva ordet spade genom att benämna det “grävare”. Det är viktigt att uppmuntra dessa kommunikationsstrategier då de är viktiga för att eleven ska kunna göra sig förstådd och delta i samtal och lek.

Använda olika språk som resurs

För att använda sig av sina samtliga språkliga resurser kan eleven som kommunikationsstrategi plocka in ord från andra språk för att göra sig förstådd. När det svenska språket inte räcker till ska eleven kunna “blanda” svenska och sitt förstaspråk. Om en elev plockar in ord från andra språk på rätt plats i frasen är det ett tecken på språklig mognad, att eleven börjar få grepp om den svenska ordföljden. Det är en effektiv och vanlig kommunikationsstrategi som bör uppmuntras. Det är betydelsefullt att man som lärare stöttar eleverna när de använder svenska, genom att ge dem gott om tid till att formulera sig. Om eleverna uttrycker sig fel bör man inte rätta direkt efter, eller hjälpa eleverna med specifika ord och uttryck. Man kan istället ställa frågor som främjar elevernas språkproduktion. Hur menar du? Kan du förklara på annat sätt? Frågor som dessa kan även leda till att eleverna tränar på att uttrycka sig mer avancerat än vad de hade tänkt från början, vilket är betydelsefullt för deras språkutveckling.

Att utveckla kommunikationsstrategier

Eleverna utvecklar inte dessa strategier på egen hand utan läraren behöver planera för hur hen ska lära ut kommunikationsstrategier för olika sammanhang såväl i undervisningen som i andra situationer där kommunikation sker. Det är svårt för eleven att lära in kommunikationsstrategier lösryckt utan ett sammanhang och utan anpassning till elevens språkliga resurser. Undervisningen planeras därför så att den blir situations- och kontextanpassad. I kommentarmaterialet till svenska som andraspråk kan vi på sidan 21 läsa:

“Inga kommunikationsstrategier fungerar så att man lär sig en av dem när man är liten och sedan med stigande ålder allt fler. I stället behöver eleverna redan från början få undervisning i olika strategier, så att de tidigt kan komma igång och våga ta risker genom att kommunicera även på mer osäker mark. Det är centralt för elevernas fortsatta lärande och utveckling att de förstår att de kan ha stor nytta av att använda kommunikativa strategier.”

Vi ser här att det i kommentarmaterialet trycks på att att eleven bör komma igång tidigt med att kommunicera där det svenska språket inte räcker till, att eleven ska våga ta risker. Det är viktigt för elevens språk- och kunskapsutveckling att hen vågar ta risker, blir en så kallad risktagare. För att eleverna ska våga vara risktagare och inte ge avkall på den kognitiva nivån behöver läraren skapa ett tillåtande och uppmuntrande klimat i klassrummet.

Hur kan läraren stötta elevens utveckling av kommunikationsstrategier?

I kommentarmaterialet till svenska som andraspråk ger de följande exempel på kommunikationsstrategier - att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs. För att en elev ska kunna be om förtydliganden behöver hen först lära sig hur man ber om förtydliganden på svenska. Eleven behöver få lära sig olika fraser för hur man gör det, som t.ex. “Kan du säga det en gång till?” “Jag förstår inte” eller “Kan du förklara för mig?” När eleven lär sig dessa fraser kan man ta hjälp av andra språk eleven kan. Här handlar det inte om att översätta varje ord, snarare att eleven utvecklar förståelse för vad frasen innebär och när den kan användas. 

Eleven behöver få modeller för hur man förklarar. Det kan t.ex. vara hela fraser eller börjor som t.ex. Jag tycker att…. för att…  eller Jag tror….. därför att….. Genom att ge eleven modeller för hur man gör när man förklarar så får inte eleven bara redskap för att förklara själv utan det ökar även elevens möjligheter att förstå andras förklaringar.
 
För att eleven ska känna att det egna språket är en användbar resurs för att förstå och göra sig förstådd behöver läraren planera för en undervisning där flera språk används och ges samma värde. För att skapa ett klassrum där eleverna uppmuntras och känner sig trygga att använda andra språk än svenska kan läraren använda sig av transspråkande strategier som t.ex. kamratlärande där det starkaste språket är en resurs, samarbete med modersmålslärare, användande av digitala resurser som t.ex. översättningsverktyg och samverkansuppgifter tillsammans med vårdnadshavaren.

Tag del av två klassrumsexmpel här nedan, ett från årskurs 1 och ett från årskurs 4.