Denna film (se även länk längst ner på sidan) illustrerar hur ett språkutvecklande arbete inom sfi kan bedrivas. Filmen är framtagen inom kompetensutvecklingen för sfi-lärare i ett samarbete mellan Myndigheten för Skolutveckling och Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Syftet är att skapa diskussionsunderlag om olika språkutvecklande arbetssätt.

Filmen är inspelad på sfi, Järfälla LärCentrum strax utanför Stockholm under våren 2006. Lärare är Bodil Renlund. Under några lektionspass har en sfi-grupp arbetat med språket utifrån ett arbetssätt som kan kallas för "Göra-tala-skriva".

Det här arbetssättet finns beskrivet i Pauline Gibbons Scaffolding Language Scaffolding Learning (se bl.a. kapitel 3 From speaking to writing in the content classroom) där författaren presenterar ett sätt att stötta elevens inlärningsprocess i både språk och ämneskunskap. Arbetet, som det beskrivs hos Gibbons, består av fyra steg:

  1. Undervisningen utgår från en serie laborativa experiment om magneter. Eleverna arbetar i smågrupper, där de pratar om vad som händer i experimentet. De pekar, visar och upptäcker saker tillsammans och använder ett vardagligt ordförråd. Språket är knutet till den situation som eleverna befinner sig i.
  2. Läraren introducerar för eleverna några nya, mer specifika ord att använda för att beskriva händelseförloppet i experimentet för andra elever som inte har deltagit.
  3. Eleverna rapporterar sin grupps upptäckter för de andra i klassen. Under rapporteringen finns läraren vid elevens sida och stöttar med öppna frågor, uppmuntran och bekräftelse av de nya orden. Läraren leder eleverna mot den nya kunskapen genom att upprepa och omformulera det som eleverna säger. Denna muntliga rapportering ger möjlighet att använda ett språk som är mer distanserat och generellt än då gruppen utförde experimentet och hade föremålen framför ögonen. Språkbruket blir ett brobygge mellan vardagsspråket och ett mer fackmässigt, ämnesinriktat språk.
  4. Eleverna skriver om sitt experiment och svarar på frågan "Vad har du lärt dig?". Detta steg är språkligt sett det mest krävande.

I Gibbons exempel är det yngre elever som utför experiment med magneter. Men det här arbetssättet kan mycket väl tillämpas i andra åldersgrupper och inom andra arbetsområden. I filmen på den här sidan kan du följa en sfi-grupp vuxenstuderande och den praktiska aktiviteten är i det här fallet att göra i ordning semlor utifrån en instruktion. Det finns naturligtvis många andra aktiviteter som är tänkbara: bygga ihop en möbel utifrån en IKEA-beskrivning, vika origamofigurer, marmorera papper, laga en cykelpunktering etc. Det väsentliga i Gibbons arbetssätt är den språkutvecklande läroprocessen och lärarens stöttning. Det innebär att deltagarna får använda nya ord i nya sammanhang och får uppmärksamhet på att språket ser olika ut i dessa olika sammanhang.

Arbetet i sfi-gruppen på filmen har följande uppläggning:

  1. De studerande ska lösa uppgiften att göra i ordning semlor utifrån en instruktion i form av en bildserie. De samtalar och kommer överens om hur de ska lösa uppgiften och gör därefter i ordning semlorna.
  2. Läraren ger nya ord som rör uppgiften (vispa, riva, grädde etc.) som fungerar som stöd för redogörelsen.
  3. Deltagarna berättar med stöd av läraren för de andra deltagarna hur de har löst uppgiften.
  4. Deltagarna skriver om händelseförloppet i form av en redogörelse alternativt en instruktion.

Gibbons framhåller att andraspråksinlärare bör uppmärksammas på att språket ser olika ut i olika sammanhang. Man behöver använda språket på många sätt för att så småningom kunna behärska språkets olika genrer. I sfi-gruppens arbete på filmen förekommer t.ex. samtal och skriftlig redogörelse. Vid ett senare tillfälle läser deltagarna också en faktatext ur en uppslagsbok om ämnesområdet.

Det här arbetssättet är språkutvecklande också utifrån andra aspekter som språkforskare brukar framhålla. Jim Cummins t.ex. menar att andraspråksundervisning bör utgå från ett konkret situationsbundet sammanhang för att stegvis komma till ett alltmer abstrakt kunskapskrävande sammanhang. I sfi-exemplet startar undervisningen i en praktisk aktivitet i ett konkret sammanhang och rör sig så småningom mot en beskrivning av aktiviteten utan att föremålen finns tillgängliga för att till sist landa i skriftliga texter.

Läs vidare i Pauline Gibbons bok Stärk språket Stärk lärandet.