Qarin Franker

Doktorsavhandling, 2011
Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Avhandlingen undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi). Den inledande kunskapsöversikten – Att utveckla litteracitet i vuxen ålder alfabetisering i en tvåspråkig kontext.- presenterar internationell och nordisk forskning om vuxnas litteracitet och granskar även didaktisk praktik inom alfabetiseringsområdet. Litteracitets forskning med betoning på sociokulturella och kritiska perspektiv fokuseras och exempel på både kvalitativt och kvantitativt inriktade studier som haft betydelse för utveckling av kunskapsbildning och pedagogisk praktik inom området alfabetisering av vuxna andraspråksinlärare ges. Tillsammans med begreppen ömsesidig respekt, meningsfullhet och delaktighet, presenteras också en ”expansiv” modell för alfabetiseringsundervisning.

De två empiriska studierna som ingår i avhandlingen: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt och Val, vägar, variation.

Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer ger genom sina olika perspektiv en bild av både lärares och sfi-deltagares förhållningssätt till undervisningen/utbildningen och specifikt en inblick i hur de hanterar visuella texter. Båda studierna får betecknas som explorativa då de tar sig an ett relativt outforskat fält med delvis nya forskningsperspektiv och metoder.

Den första studien fokuserar på lärarnas uppfattningar och val av visuellt material för andraspråks- och alfabetiseringsundervsining. Resultaten ger ett deskriptivt, etno-kognitivt och kritiskt perspektiv på bildanvändningen i undervisningen och visar en omfattande och diversifierad användning av visuella material jämfört med andra utbildningar. I sina val verkar alfabetiseringslärarna vara uppmärksamma på deltagarnas sociokulturella bakgrund men tenderar att underskatta deras kognitiva förmåga, i synnerhet deras förmåga att förstå mer komplexa bilder. Ur ett kritiskt perspektiv kan lärarnas uttalanden ses som en del av en diskursiv praktik (som påverkas av institutionella och samhälleliga maktaspekter) där de omedvetet och oavsiktligt bidrar till en konstruktion av en bristidentitet hos eleverna genom ”infantilisering” och ”andrafiering” av dem.

Den andra studien undersöker och jämför, på gruppnivå, hur vuxna andraspråkinlärare (med och utan formell skolerfarenhet) interagerar med och uppfattar ett antal svenska valaffischer. De receptionsteoretiska, bildvetenskapliga och sociosemiotiska analyser som görs identifierar processer och variationer i deltagarnas interaktion med affischer och avslöjar mönster och strukturer som grafiska läsvägar och fokuspunkter.

Resultatet visar att rekonstruktionerna av de visuella texterna påverkas av deltagarnas repertoar, deras språkliga, utbildningsmässiga och kulturella resurser, men även av affischernas inbyggda grafisk design, de visuella och verbala textelementen, den s.k. ”modelläsaren”. De olika grupperna interaktioner och tolkningar av affischernas budskap och avsändare kännetecknas av beskrivande, analyserande och/eller tolkande inslag vilka relateras till den klassiska bildanalysen men också visar sig korrelera med litteracitetsnivå och utbildningsbakgrund men även med kunskap om den aktuella diskursen. Tolkningarna uppvisar stor variation och skillnaderna finns inte självklart mellan de som har akademisk bakgrund eller helt saknar formell utbildning utan är mer komplex. För att öka tillgängligheten och underlätta tolkningen av valaffischer och liknande visuellt informationsmaterial både inom och utanför den reguljära skolans väggar behöver utformningen ändras så att mångkulturella språkliga perspektiv medvetet tas i beaktande vid skapandet av dem. Enligt denna studie skulle t.ex. mindre betoning av det verbala budskapet, en mer manifest retorik och ett tydligare samband mellan verbala och visuella element var ett steg i rätt riktning.