Från den 1 januari 2016 är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Kartläggningen av elevens kunskaper ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Det är en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och som har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en bedömning av elevens kunskaper.

Kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Resultatet av kartläggningen, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp.

Materialet består av tre steg:

  • Steg 1: Elevens språk och erfarenheter. 
  • Steg 2: Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.
  • Steg 3: Elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen.

Kartläggningsmaterialet i bedömningsportalen

Du hittar hela materialet för Steg 1 och Steg 2 i Skolverkets bedömningsportal och under fliken "handledning" finns viktig information till lärare och rektor. Det krävs inte inloggning för att få tillgång till materialet utan det är tillgängligt för alla. Steg 3 publiceras successivt under våren.

NC och kartläggningsmaterialet

På NC är det framförallt våra medarbetare Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson som har arbetat med kartläggningsmaterialet och vi ser fram emot att ta del av era erfarenheter och tankar.

Vi på NC vill betona betydelsen av att huvudmän och rektorer bidrar till goda förutsättningar för mottagande och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. En väl genomförd kartläggning, där så mycket information om eleven som möjligt dokumenteras, och väl förankrade rutiner för överlämning av information är av yttersta vikt för att lärare ska kunna planera och genomföra undervisning utifrån elevens enskilda förutsättningar och behov. Extra viktigt är detta i de fall det inte är den undervisande läraren som genomfört kartläggningen. Att det nu finns ett nationellt kartläggningsmaterial bidrar till ökad likvärdighet och underlättar vid överföring av information. Med tanke på att många nyanlända elever flyttar och byter skola underlättas övergångar mellan kommuner och skolor betydligt om alla använder Skolverkets kartläggningsmaterial.

"Processen att ta fram materialet har varit krävande, utmanande och otroligt lärorik", säger Anniqa Sandell Ring. "Särskilt intressant för oss på NC är det att följa och ta del av erfarenheter kring hur kartläggningen gynnar eleven, att få konkreta exempel på hur lärare använder informationen från kartläggningen för att strukturera utbildningen för nyanlända både på en organisatorisk och innehållslig nivå. Det är viktigt att all personal på skolan känner till alla kartläggningsdelarna och vad de syftar till samt att kollegiala samtal förs mellan rektor, lärare och övrig personal om kartläggning och hur informationen bäst tas tillvara. Uppföljning och utvärdering av genomförandet, överlämningen, beslutsfattandet och användningen i undervisningen är betydelsefullt för att man ska veta om syftet med kartläggningen uppfyllts."