I vårt svar utgår vi från regleringen (skolförordningen) som när det gäller svenska som andraspråk slår fast att undervisning i svenska som andraspråk om det behövs ska anordnas för en elev som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål. (Det finns ett par andra grupper också men detta är den vanligaste. Fetningen är vår egen.) Där slås också fast att det är rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. (Vår fetning igen.) Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska så det är därmed ett likvärdigt ämne där eleverna ska ha lika mycket undervisningstid som elever som läser svenska får.

Vad innebär "om det behövs"?

Regleringen säger därmed ingenting om hur länge en elev ska följa kursplanen i svenska som andraspråk eller på vilka grunder man kan avgöra om en elev ska byta ämne. Det som avgör är därmed "om det behövs" vilket innebär att på något sätt behöver rektor se till att ta reda på om eleven gagnas bäst av att följa kursplanen i svenska som andraspråk eller inte.

Det finns inget svar i regleringen på hur man tar reda på det, det måste bygga på en kvalitativ bedömning av elevens hela språk. Många använder t ex performansanalys som ett verktyg för att få reda på hur eleven använder språket. Kännetecknande för elever som behöver svenska som andraspråk är att deras kognitiva utveckling har kommit längre än deras svenska språk så när tanke och språk är på samma nivå kanske det är så att eleven kan följa kursplanen i svenska istället.

Ämnet svenska som andraspråk är inget stegämne

Konstruktionen av ämnet svenska som andraspråk innebär att ämnet inte är att betrakta som ett stegämne där eleven ska klara en viss förutbestämd nivå för att få byta ämne. Det betyder dock inte att en elev måste följa kursplanen i svenska som andraspråk under hela sin skoltid, det är tillåtet att byta men det är viktigt att man är säker på att bytet är till gagn för eleven.

Forskare menar ju att det för de flesta tar mellan 5 och 10 år att utveckla ett språk som fungerar i alla situationer (även för att ta in ny kunskap i alla skolämnen). I arbetet med revideringen av kursplanerna har därför en utgångspunkt varit att elever som läst svenska som andraspråk under hela grundskoletiden ska ha utvecklat ett språk som gör att de kan välja att läsa svenska på gymnasiet.

Beslut ska fattas på individnivå

Beslutet om vilket av de båda svenskämnena en elev ska läsa ska alltid fattas för en individ (därav fetningen av ordet en). Det är viktigt att man är noga med vilket ämne en elev ska läsa redan från skolstart så att det blir rätt från början. Det är också viktigt att kommunicera med elev och föräldrar så att eleven är medveten om vilken kursplan som gäller och vilket ämne hon eller han kommer att få skriftliga omdömen och betyg i.