Den första förskolebiennalen genomfördes år 2002 och kombinerades då med 100-års-jubileet för förskollärarutbildningen i Norrköping. Sedan 2002 har Förskolebiennalen arrangerats vartannat år. De senaste åren har det varit över 1000 deltagare; personal från förskolan såväl som tjänstemän och politiker med ansvar för förskolefrågor. Under konferensen erbjuds även en omfattande utställningsdel.

Förskolan – ett omsorgsfullt lärande

Måndagen och tisdagen den 15-16 oktober 2012 arrangerades Förskolebiennalen för femte gången, i Louis De Geer konsert och kongress i Norrköping med namnet Förskolan – ett omsorgsfullt lärande.

 
Förskolebiennalen 2012
 

Under två dagar fick deltagarna ta del av föreläsningar, seminarier, workshoppar och utställningar. Arrangörernas ambition var att presentera ett program av "det senaste" inom den forskning som bedrivs omkring förskolan, visa på exempel från den verksamhet som bedrivs inom förskolan samt annan till förskolan kopplad verksamhet.

Här följer en kort information från några av de plenarföreläsningar och seminarier som erbjöds. Vi lyfter särskilt fram sådant som handlade om flerspråkiga barn i förskolan.

Nyamko Sabuni

Nyamko Sabuni, bitr. utbildningsminister, föreläste under den första dagen.

 
Nyamko Sabuni
Foto: Pawel Flato
 

Hon hade inte flerspråkiga barn i fokus i sin föreläsning utan nämnde bara kort att de barn vars föräldrar inte pratar svenska kanske har störst behov av förskolan och hur viktigt det är att flerspråkiga barn får tillgång till den svenska förskolan så snabbt som möjligt så att barnen får en chans att påbörja sin andraspråksutveckling tidigt. Barn som inte får tillgång till förskolan riskerar att komma efter.

Deltagare ställde frågor till Nyamko om varför regeringen inte satsar mer på modersmålsstöd i förskolan och att man i vissa kommuner ger barnen stöd från 1 års ålder, i andra från 3 års ålder. Nyamko svarade att det i lagen står att alla barn har rätt att utveckla sitt modersmål men regeringen sätter inga gränser utan kommunerna själva beslutar om modersmålsstödet. På frågan om varför inte mer material på olika språk produceras svarade Nyamko att hon håller med om att modersmålsutvecklingen är viktig. ”Vi skickar signaler att det behövs utvecklas material genom skollagen och läroplanen men producerar inte själva material”.

Gunilla Dahlberg

Professor Gunilla Dahlberg, Stockholms universitet, var en av plenarföreläsarna och hon, tillsammans med flera andra föreläsare, talade om att det finns en risk för skolifiering av förskolan med tanke på det ökade kravet på kvalitetssäkring, kunskaper inom olika ämnen och begrepp som ämnen och undervisning. Det finns en risk att de som arbetar i förskolan främst hamnar i fakta och färdighetsträning och det är därför högst betydelsefullt att fundera över hur den pedagogiska dokumentationen ska genomföras och materialet analyseras för att verksamheten ska värderas utifrån förskolans tre ben, lek, lärande och omsorg.

Ska vi mäta med instrument som utgår från nummer och skalor hamnar vi i ”handling på avstånd” och då är vi fel ute. Samtal behöver föras om hur vi ser på tänkande och lärande. Tänkandet blir tyvärr ofta igenkänning genom att vi klassificerar och benämner ting och i detta finns en fara. ”Det här är en mygga, en mask, ett barn i särskilt stöd”. Ofta arbetar man så här med barn från andra kulturer enligt Gunilla. Genom språkpåsar där man visar en apa och så ska barnet säga ”apa”. Sådana här språkträningsprogram tar mer och mer plats i förskolan. Barnen kan ibland två, tre olika språk men de som arbetar med barnen lyssnar inte in och Gunilla frågar sig vad det är som produceras i förskolan mellan barn och mellan barn och vuxna.

Gunilla talar om vikten av att barn får ”tänka långa tankar” framför ”korta tankar” och att personalen bör undvika enkla fråga – svar - mönster. Men tyvärr bidrar inte alltid verksamheten till långa tankar och det behöver alla i förskolan fundera över. Allt börjar i lyssnandet och tänkande hör ihop med en process av experimenterande och utforskande. Vi i västvärlden har ofta lösningar innan vi ställer frågorna och vi är inne i ABC pedagogiken i förskolan. Alla berörda som arbetar i förskolan behöver fundera över hur detta påverkar barnen.

Christian Eidevald

Christian Eidevald, fil. Dr. i pedagogik, Jönköpings högskola berörde samma tema och reflekterade över att många nu i förskolan jobbar med skolämnen (språk, matematik, natur, teknik) en och en istället för tematiskt. Han undrar också vilken plats demokrati- och jämställdhetsfrågorna har i förskolan idag. Christian menar att det behövs kunskap om vad barn kan. Barns lärande behöver följas, dokumenteras och analyseras för att verksamheten ska förbättras. Men det står inget i läroplanen och i stödmaterial från Skolverket om att mäta kunskaper. Han räknar upp ett antal förkortningar för observations- och testmaterial som används i förskolan och skolan: TRAS, Lus, Rus, Sus, Mus, Dus, Mpu, och använder man dessa för att mäta barn fungerar det inte som redskap. De kan i vissa fall fungera för att utvärdera verksamheten men man måste kritiskt granska hur de används.

Sven Persson

Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö högskola. Han talar bland annat om vikten av att det satsas resurser på de yngsta barnen för att det ger stor utdelning framöver. Argument för tidiga insatser har stöd i forskning och förskolans betydelse för hur barn lyckas i skolan lyfts fram i forskningen. Sven belyser forskning kring skillnader mellan barn som gått i förskola och de som inte gjort det.

 
förskola
Foto: heraldpost CC BY-NC 2.0. http://www.flickr.com/photos/heraldpost/
 

Likt Nyamko Sabuni lyfter han att förskolan är särskilt viktig för barn från ”resursfattiga familjer” och han skickar en fråga direkt till politikerna. ”Vilka insatser görs för dessa barn?” Man kan enligt Sven se en tendens att resurssvaga områden har ett stort antal outbildad personal och det behöver förändras menar Sven utifrån det vi vet om vikten av att de yngsta barnen får lek, lärande och omsorg av god kvalitet redan under de första åren. Särskilt betydelsefull är kvaliteten i de pedagogiska relationerna.

Reflektion kring förskolebiennalens innehåll

Vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk tycker att konferensen var tankeväckande på flera olika sätt men vi saknade föreläsningar om flerspråkiga barn och om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan i årets förskolebiennal. Vi hoppas att nästa biennal, som troligen är 13-14 oktober 2014, innehåller mer om barn som lär ett andraspråk och leker och lär kunskaper på ett andraspråk. Fler och fler nyanlända (utlandsfödda) barn som inte kan någon svenska kommer till förskolan och det ställer särskilt höga krav på verksamhetens utformning och innehåll. Mycket mer finns att säga om innehållet i förskolebiennalen men vi avslutar här med några av Sven Perssons tänkvärda ord

”Allt som är viktigt sker i det lilla. I bemötandet, förmågan att förstå varandra, och i tolkningen av mötet. Där ligger kärnan. Kvaliteten i relationer.”

Är du som förskolechef eller pedagog/personal i förskolan intresserad av kompetensutveckling kring flerspråkiga barn och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt får du gärna kontakta Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kontaktperson: anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se