Dessa insatser behövs för nyanlända elever

En ny rapport från Skolverket visar hur invandringen påverkat resultaten i PISA och gymnasiebehörigheten. En mindre men inte obetydlig del av resultatförsämringen sedan den första PISA-undersökningen år 2000 kan förklaras med en ökad andel elever med utländsk bakgrund. Efter 2006 har invandringens betydelse för resultatutvecklingen i PISA ökat. Rapporten visar också att den försämrade gymnasiebehörigheten under senare år till största delen beror på att fler elever invandrat efter skolstart. Här föreslår Nationellt centrum för svenska som andraspråk ett antal tänkbara insatser för att förbättra utbildningen för nyanlända elever.

Nyanlända elever ställer höga krav på skolor och lärare

Många nyanlända elever har betydligt kortare tid på sig att klara målen än elever som är födda i Sverige eller elever som har invandrat före ordinarie skolstart. Många av dessa nyanlända elever kommer i allt större utsträckning från länder med svagare skolsystem vilket innebär att många elever inte haft en sammanhängande skolgång. För att dessa elever ska nå skolframgång och i framtiden kunna delta i samhällslivet behöver alla instanser i svenskt utbildningsväsende ta ansvar för att vi ska vända resultaten.

Ett flertal insatser krävs för ökade resultat

Skolverket har redan nu påbörjat många viktiga insatser som handlar om att förbättra undervisningen för nyanlända elever men dessa insatser behöver kompletteras och Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) föreslår följande:

För att få fram fler behöriga lärare i svenska som andraspråk bör regeringen skyndsamt ge lärosäten med examensrätt i svenska som andraspråk ett uppdrag att gemensamt arbeta fram en storskalig, webbaserad utbildning i svenska som andraspråk för verksamma lärare i grund- och gymnasieskolan samt även en webbaserad utbildning för verksamma men obehöriga sfi-lärare.
Inför bonus för de verksamma lärare, eller lärarstudenter, som kompletterar sin utbildning med utökad behörighet i svenska som andraspråk. Rikta statsbidrag så huvudmän kan erbjuda studier i svenska som andraspråk inom Lärarlyftet på betald arbetstid eller subventionerade uppdragsutbildningar för de lärare i svenska åk 1-3 som har fått automatisk behörighet i svenska som andraspråk utan utbildning. Att nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund får läs- och skrivundervisning anpassad till sina förutsättningar och behov är synnerligen viktigt för deras framtida skolframgång.
Förtydliga examensmålen inom lärarutbildningen med explicita krav på att lärarstudenter ska visa kunskap om andraspråksinlärning och om språkets roll för lärandet samt att de ska kunna undervisa språk- och kunskapsutvecklande.
Inför skyndsamt modersmålslärarutbildning i de språk där det finns ett störst behov. Ge dessutom lärosäten i uppdrag att arbeta fram distansutbildning i studiehandledning på modersmålet.
Rikta statsbidrag så alla huvudmän kan leva upp till skyldigheten att både kartlägga nyanlända elevers tidigare kunskaper samt till skyldigheten att erbjuda studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning. Anpassa befintligt kartläggningsmaterial till vuxnas situation. Nyanlända elever behöver använda sina modersmål för att inte stanna upp i kunskapsutvecklingen.
Utred möjligheten att på nationell nivå samordna resurser för fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet.
Satsa på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram och vuxenutbildningen så även nyanlända elever utan skolbakgrund, som börjar svensk skola i tonåren, har möjlighet att nå gymnasiebehörighet. Exempel på insatser är att inkludera lärare inom vuxenutbildning i de statliga lärarlönesatsningarna samt riktade kompetensutvecklingsinsatser för lärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Satsa på förskolan i form av mindre barngrupper samt kompetensutvecklingsinsatser gällande flerspråkiga och nyanlända barn i förskolan. En god språkutveckling är av högsta vikt för att fler elever ska kunna nå skolframgång.
En fortsatt satsning på rektors- och teamutbildningar för nyanländas lärande.

Vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk har en unik kompetens och erfarenhet kring insatser som rör flerspråkiga elevers lärande i alla skolformer. Som ett nationellt resurs- och kompetensutvecklingscentrum på uppdrag av regeringen ställer vi vår kompetens till förfogande och skulle med ett utvidgat uppdrag kunna bidra ännu mer till att förbättra utbildningen för nyanlända elever och andra elever med utländsk bakgrund.