Helena Nilsson och Lisa Lundkvist
Helena Nilsson och Lisa Lundkvist

Helena Nilsson och Lisa Lundkvist, två av projektmedarbetarna bakom rapporten ”Undersökande åtagande: Likvärdig och utvecklande undervisning i svenska som andraspråk” beskriver uppdraget från grundskoleförvaltningen i Malmö stad:
- Syftet var att ta reda på förutsättningar för, organiseringen av samt hur undervisningen i svenska som andraspråk (sva) bedrevs och då både utifrån kursplaner och didaktiska metoder. Utifrån undersökningen skulle projektgruppen föreslå vilka förbättringar som kan och behöver göras inom grundskolors undervisning i sva för att den ska svara mot behoven för den heterogena elevgrupp som har rätt till undervisning i sva. 

Observationer av sva-undervisning

- Vi ville ta fram ett observationsschema som vi kunde använda för att synliggöra kursplanens centrala innehåll i undervisningen samt även didaktiska aspekter. Samtidigt är det centrala innehållet bara en bild, av många, i undervisningen och ämnets didaktik, då sva-undervisningen är synnerligen komplex. För att fånga det didaktiskt sva-specifika tog vi del av forskningslitteratur och diskuterade med olika ämnesexperter. Utifrån Skolinspektionens nationella granskning och frågeställningar och metoder där samt Skolverkets checklista för SKUA diskuterades hur vi skulle ta fram ett material att använda som var relevant för vår kommun. Vi använde båda dessa material, men var noga med att inte blanda ihop dem i vårt eget material, då de har olika fokus. Ambitionen var att samla in ett brett underlag och fånga in många olika röster. Det här är ett mycket intressant område som vi skulle vilja jobba vidare med framöver; att observera och beskriva hur sva-ämnets didaktik gestaltar sig i klassrum, understryker både Helena och Lisa.

Enkäter och intervjuer

Observationer samt enkät- och intervjufrågor grundade sig också i fyra övergripande frågor från förvaltningen. Två enkätundersökningar utarbetades: en riktad till rektorer, och en annan till undervisande lärare i svenska som andraspråk. Även intervjuguider för både elever, lärare och skolledning togs fram. Helena och Lisa poängterar vikten av att samla in olika typer av data och att kunna triangulera olika aspekter i materialet för ökad tydlighet och validitet. ”Ser vi samma saker på observationerna som vi hör i intervjuerna och finner i enkätsvaren?” Tiden var inledningsvis kort för insamling av underlag men på grund av pandemin gavs mer tid för att kunna besöka skolor och på plats genomföra observationer och intervjuer. 

- Det är viktigt att tänka att det är just nedslag man gör och ju fler observationer och intervjuer som kan genomföras desto bättre. Vi valde att intervjua lärare och elever i de grupper där vi gjorde observationerna. Det var viktigt att verkligen genomföra observationer och intervjuer på plats, och inte på distans, då komplexiteten i en observation är utmanande: att uppfatta nyanser, att kunna få en helhet av ett klassrum med mera. Vi hade många och långa samtal om vad vi skulle ställa frågor om och titta efter i observationerna, berättar Helena.

Ett tydligt samarbete med olika kompetenser

– I projektgruppen var det viktigt att ha ett tätt samarbete. Vi var fem medarbetare med olika kompetenser och befattningar och våra olika kompetenser har varit en enorm styrka i det här viktiga arbetet! Vi hade inledningsvis djupgående samtal om benämningar och begrepp i direktivet. Tydlighet för alla inblandade var väsentligt och vi återkom också flera gånger till förvaltningen om vad de menade med begrepp i direktivet. ”Menar vi samma sak?” var en fråga för diskussion. Fördelen i arbetet var att vi inte var avgränsande i hur vi skulle arbeta, att vi kunde ta in kunskaper från flera håll och på olika sätt, att undersöka brett och ställa många olika frågor. Allt för att se vart svaren ledde och om många svar ledde till samma trådar gick vi vidare med dem, förklarar Lisa.  

Det här behöver man tänka på

Vilka råd vill ni skicka med till andra som ska göra undersöka kvalitet, eller någon annan aspekt i sva-ämnet?
– Använd alla tillgängliga resurser! Det är viktigt. Viktigt är också att tänka på är att uppdrag alltid behöver begränsas i omfång. Vårt uppdrag var enbart undervisningskvaliteten i sva-ämnet där kursplanens centrala innehåll var ett fokus och ett annat fokus var språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i sva-ämnet. Att vi tydligt höll isär dessa två var viktigt från början. Vi såg till exempel undervisning i ämnet sva som innehöll mycket SKUA men mycket lite av sva-ämnets centrala innehåll, förtydligar Lisa. 

Begrepp kan förstås på olika sätt

I åk 1 - 3 är en del lärare behöriga i sva även om de inte har läst det i sin lärarutbildning och det är något att beakta när olika begrepp används i en undersökning. Begreppen kan glida eller urvattnas och få andra betydelser. Att enkät- och intervjufrågor med många begrepp kan tolkas på olika sätt är viktigt att tänka på, och därför bör sådana rikta sig till lärare med sva-utbildning, något både Helena och Lisa är överens om.

Olika kompetenser och många röster

Alla olika chefer på förvaltningen är viktiga att inkludera då de besitter olika kompetenser och ansvarsområden; lokalplaneringen i kommunen kan till exempel vara en faktor som är viktigare än vad man kan tro för undervisningskvalitet. Olika kompetenser i projektgruppen är viktigt. Vi var både ämnesdidaktiker, rektorserfarenhet, vetenskaplig ledare m fl. Det är viktigt att verkligen lyfta in rektorers, lärares och elevers röster i rapporten och dra slutsatser utifrån alla dessa röster. Glöm inte att fråga elever. De är oftast öppna och positiva till att bli intervjuade men de har inte alltid ett metaperspektiv på undervisning och måste förstå frågorna väl för att kunna tänka om sin undervisning och beskriva hur de tänker, säger Lisa.

Tre viktiga punkter i arbete med en underökning

Jag kan sammanfatta det viktigaste i tre punkter summerar Helena:
•    En samsyn och gemensam riktning i projektgruppen är viktigt om uppdraget kommer uppifrån, från kommunen.
•    Överenstämmelse med förvaltningens syn på projektet syfte och mål måste säkerställas. 
•    Flera avstämningar under undersökningens/projektets gång för att hålla kursen och för att upprepande säkerställa samstämmigheten i uppdraget. Men också för att göra tydligt vem som gör vad och för att hålla tidsplanen.

Vi har sett för lite sva-undervisning

På frågan om det är något de avslutningsvis vill lyfta från sitt material och gjorda analyser, säger de båda att det var lite omfattning av transspråkande i observerad sva-undervisning, trots att alla språk bör vara en resurs i lärandet. Att sva-ämnets, i jämförelse med svenskämnets, centrala innehåll ofta var osynligt i undervisningen. 
– Det finns en återkommande diskussion både lokalt och nationellt om brister i sva-ämnet, avslutar Lisa. Men vi borde istället säga att det är brist på sva-ämnet. Med det menar jag att vi i våra observationer har sett mycket undervisning i ämnet svenska inom ramen för det som borde ha varit sva-undervisning – och inte kvalificerad undervisning i svenska som andraspråk.

Länkar

Malmö stads rapport i sin helhet

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av svenska som andraspråk 7-9

Skolverkets checklista för SKUA