Skolverket har nu presenterat förslag till reviderade kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan samt reviderade ämnesplaner på gymnasial nivå. Mellan den 25 september och den 23 oktober 2019 kan man lämna synpunkter på förslagen, vilket NC även väljer att göra nedan.

NC väljer att inledningsvis ge generella kommentarer kring förslaget till reviderad kursplan i svenska som andraspråk för att därefter kommentera mer i detalj kring syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Vi väljer även att under vissa rubriker kommentera likheter och skillnader mellan kursplaneförslagen i svenska och för svenska som andraspråk. Slutligen diskuterar vi revideringen i relation till svenska som andraspråksämnets målgrupp samt ger förslag inför framtida reformer.

NC har, för att tydliggöra likheter och skillnader, skapat olika dokument som kan vara av intresse:

Ett tydligare svenska som andraspråksämne

Det är glädjande att de föreslagna revideringarna av kursplanen i svenska som andraspråk bidrar till att synliggöra och konkretisera vad undervisning i svenska som andraspråk behöver innehålla i jämförelse med undervisning i ämnet svenska. Detta tydliggör i sin tur vilka behov som undervisning i svenska som andraspråk avser att möta, i jämförelse med undervisning i ämnet svenska. 

Flera problem kvarstår

Däremot kvarstår, och i vissa fall förstärks, några av de problem som redan idag finns kring kursplanen i svenska som andraspråk. Ett exempel på ett sådant problem är hur det i syftet tydligt skrivs fram att undervisningen i svenska som andraspråk, till skillnad från undervisningen i svenska, "ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska och uttrycka komplexa tankar utifrån sin kunskapsnivå och sina språkliga resurser, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet" medan elevernas kunskaper sedan ska bedömas utifrån i stort sett identiska kunskapskrav som i ämnet svenska. Ett annat exempel är att kursplanen i svenska som andraspråk inte är skriven med hela målgruppens förutsättningar och behov i fokus. Att kursplanen i svenska som andraspråk inte riktar sig till elever som är nybörjare i svenska språket, kommer fortfarande vara ett stort problem för lärare, liksom att många nyanlända elever inte kommer att ha tillräckligt mycket tid i grundskolan för att kunna nå målen.

Elevernas flerspråkiga resurser är synligare... 

NC menar att det är positivt att flerspråkighetsaspekter synliggörs i högre grad än tidigare, exempelvis genom att det i förslaget skrivs fram att elever i undervisningen ska få jämföra olika språkliga fenomen med andra språk som eleven kan. Vi menar även att det är mycket positivt att man har valt att byta ut "elevens modersmål" mot "andra språk eleven kan" då det inte alltid är enkelt att avgöra vilket språk som är en elevs modersmål. 

… men det viktiga andraspråksperspektivet saknas

Dock saknar NC, i detta förslag, närvaron av ett tydligt och explicit uttryckt andraspråksperspektiv i ämnet svenska som andraspråk. Detta anser vi vara ytterst problematiskt då andraspråksperspektivet är det som utgör den centrala skillnaden mellan undervisning i ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk och därför behöver genomsyra kursplanens alla tre delar. Avsaknaden av ett tydligt andraspråksperspektiv i en kursplan i svenska som andraspråk riskerar att osynliggöra både de behov som eleverna har samt de angreppssätt som läraren behöver beakta i samtliga undervisnings- och bedömningsmoment. NC anser således att det för ämnet så viktiga andraspråksperspektivet inte är tillräckligt synliggjort varken i kursplanens syfte eller kunskapskrav. Med utgångspunkt i detta vill NC även lyfta att det centrala innehållet i kursplanen dock fått ett tydligare fokus på det ämnesspecifika innehåll som behövs i svenska som andraspråksundervisningen, vilket i sig är positivt. Dock är detta inte tillräckligt för att undervisningen i svenska som andraspråk ska genomsyras av ett andraspråksperspektiv och en funktionell språksyn. Då det centrala innehållet till stor del tar upp aspekter som rör språkets form finns risk att det i stället leder till en normativ och formalistisk språksyn, vilket kan försämra elevernas möjlighet till gynnsam språk- och kunskapsutveckling. Därför bör kommunikativ språkförmåga och funktionell kompetens, skrivas fram tydligare i kursplanens alla delar.

Andraspråksperspektivet behöver lyftas in i syftet

De föreslagna tilläggen i syftesdelen (se gulmarkerade delar i dokumentet) är både mycket relevanta och nödvändiga för att tydliggöra skillnaderna i syfte mellan ämnet svenska som andraspråk och ämnet svenska. Däremot behöver andraspråksperspektivet skrivas fram ännu tydligare i syftet. Det är viktigt att det framgår att undervisningen i svenska som andraspråk ska genomsyras av aspekter som gynnar andraspråksinlärning och andraspråksutveckling med tanke på hur viktigt ett starkt svenskt språk är för kunskapsutveckling i skolans alla ämnen. Ett förtydligande av andraspråksperspektivet bör därför läggas till tidigt i syftestexten.  I förslaget finns även en ny formulering i slutet av syftet: "Undervisningen ska utgå ifrån att eleverna använder fler än ett språk i sin vardag", vilket är en bra start men inte tillräckligt specifik. NC föreslår därför att meningen utvecklas till: "Undervisningen ska genomsyras av ett andraspråksperspektiv samt utgå ifrån att eleverna använder fler än ett språk i sin vardag".

NC anser dessutom att man i syftet för både svenska som andraspråk och svenska behöver förstärka vikten av läsning och vikten av undervisningen väcker elevernas läsintresse. Därför borde en formulering i stil med "Undervisningen ska väcka elevernas nyfikenhet och intresse för läsning och på så sätt bidra till elevernas språk- och identitetsutveckling" kunna lyftas in i syftesdelen för både svenska och svenska som andraspråk.

Viktiga tillägg i det centrala innehållet för svenska som andraspråk

NC är positiva till att det centrala innehållet i svenska som andraspråk efter revideringen bidrar till att synliggöra och konkretisera vad undervisning i svenska som andraspråk behöver innehålla i jämförelse med undervisning i ämnet svenska, vilket tydliggörs i dessa dokument: åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Eftersom målgruppen för ämnet svenska som andraspråk skiljer sig från målgruppen i svenska gällande förutsättningar, exempelvis kring språkkunskaper i svenska språket och referensramar, ställer detta andra krav på undervisningens innehåll och genomförande. Det är därför mycket viktigt att de innehållsliga skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk tydliggörs. Skillnaderna mellan det centrala innehållet i svenska som andraspråk och svenska tydliggör i sin tur vilka behov som undervisning i svenska som andraspråk avser att möta, i jämförelse med undervisning i ämnet svenska, vilket är viktigt att synliggöra för att få ett genomgående andraspråksperspektiv i kursplanen för svenska som andraspråk.

NC anser att den stora majoriteten av tillägg och ändringar i det centrala innehållet är mycket viktiga och relevanta (se gulmarkeringar i detta dokument). Dock finns vissa små formuleringar som väcker en del funderingar, som exempelvis under "Språkbruk" för åk 4-6 där det står "Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord." Där hade det varit fullt tillräckligt med "Strategier för att minnas och lära" men att man kompletterar med fler exempel än enbart tankekartor och stödord. Elever som får undervisning i svenska som andraspråk har exempelvis stor nytta av att använda grafiska modeller för att organisera sitt tänkande och för att visuellt tydliggöra olika begrepp och fenomen samt deras relation till varandra. Detta ingår först i åk 7-9 trots att detta är mycket viktigt redan när ämnestexternas svårighetsgrad ökar, det vill säga i åk 4-6.

Det är även mycket viktigt att det centrala innehållet i svenska som andraspråk är mer omfattande än det centrala innehållet i svenska eftersom det signalerar att elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk har mer ämnesinnehåll att arbeta med, och i förlängningen en längre väg att gå, för att uppnå lika högt ställda krav som elever som får undervisning i svenska. Däremot är det problematiskt att de delar av det centrala innehållet som är specifikt för ämnet svenska även är sådant som återkommer i kunskapskraven för ämnet svenska medan de delar som är specifika för svenska som andraspråk inte synliggörs alls i kunskapskraven.

Andraspråksperspektiv saknas i kunskapskraven

När det gäller kunskapskraven generellt kan det å ena sidan vara positivt med mer avskalade och avgränsade kunskapskrav eftersom lärare i större grad behöver använda sig av kursplanens syfte och centrala innehåll när man bedömer elevernas kunskaper. Dessutom kommer avskalade kunskapskrav inte lika lätt kunna förväxlas med mål för undervisningen, vilket är ett av problemen med nuvarande kunskapskrav. Å andra sidan kan de avskalade kunskapskraven bli ännu svårare att tolka än nuvarande kunskapskrav, vilket kan innebära att likvärdigheten gällande betyg och bedömning försämras ytterligare. NC menar dock att det är viktigt att ha tillit till lärares professionella bedömarkompetens och anser därför att avskalade och avgränsade kunskapskrav är att föredra. Dock väcks ett antal frågor gällande de stora likheterna mellan kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk samt den svaga samstämmigheten mellan kunskapskraven och kursplanens övriga delar i ämnet svenska som andraspråk.

Liknande kunskapskrav innebär inte per automatik likvärdig bedömning

Samtidigt som skillnaderna mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk är framträdande i det centrala innehållet har skillnaderna mellan kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk minskat i det presenterade förslaget. Detta skulle kunna innebära att ett tydligare fokus på undervisningens syfte och innehåll bidrar till att synliggöra att elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som förstaspråk går olika vägar och har olika behov. Men samtidigt signalerar likheterna mellan kunskapskraven att kraven är lika ställda och att eleverna i svenska som andraspråk och svenska ska bedömas utifrån samma måttstock. Likvärdig bedömning och två likvärdiga svenskämnen behöver inte betyda att kunskapskraven ska vara identiskt formulerade i svenska som andraspråk och svenska. Det kan nämligen vara problematiskt att kunskapskraven är så pass lika om inte lärare tar hänsyn till ämnenas olika syfte och innehåll när de gör bedömningar av elevernas kunskaper. Det finns även uppenbara risker att elever i svenska och svenska som andraspråk bedöms på samma grunder, när kunskapskraven är nästintill lika. En risk är att elever med svenska som sitt andraspråk bedöms utifrån ett förstaspråksperspektiv snarare än utifrån ett andraspråksperspektiv, vilket är problematiskt ur flera aspekter.

Det är också problematiskt att kunskapskraven i svenska är mer omfattande, och således ställer högre krav på elevernas kunskaper, än ämnet svenska som andraspråk i det förslag som har presenterats. Detta är ett problem eftersom det signalerar lägre ställda krav i ämnet svenska som andraspråk, och då inte nödvändigtvis med hänsyn till andraspråksaspekter.  

När det gäller skillnaderna mellan kunskapskraven i svenska som andraspråk och svenska kan det vara befogat med skillnader, exempelvis gällande "språk och språkbruk i Sverige och Norden" som är en specifik förmåga i syftesdelen i ämnet svenska som saknas i svenska som andraspråk. Men andra skillnader, som att elever, när de ska resonera om skönlitteratur med kopplingar till upphovsperson, i ämnet svenska även ska bedömas utifrån hur de resonerar om olika sammanhang som verken har tillkommit i, vilket inte ingår i kunskapskraven i svenska som andraspråk. Denna skillnad har inget med andraspråksutveckling eller andraspråksinlärning att göra, och för istället tankarna till sänkta krav avseende på kunskaper om skönlitteratur.

NC menar att likvärdighet mellan svenska och svenska som andraspråk behöver förstås i relation till elevernas olika förutsättningar och behov samt ämnenas olika syfte och innehåll. Att kunskapskraven är formulerade på ett likartat sätt leder tyvärr inte per automatik till ökad likvärdighet eller mer likvärdig bedömning.

Svag samstämmighet mellan syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i svenska som andraspråk

Då skillnaderna i de två ämnenas centrala innehåll är stora borde det i rimlighetens namn finnas fler skillnader i kunskapskraven. Då det centrala innehållet är, och behöver vara, mer omfattande i svenska som andraspråk än i svenska är det dessutom logiskt att det finns specifika kunskapskravsformuleringar kopplade till just ämnet svenska som andraspråk - även om det inte finns specifika förmågor i syftesdelen. Ett exempel på tidigare skillnader, som efter revideringen är borta, är att det i kunskapskraven för svenska som andraspråk förtydligades att eleverna i samtal skulle använda "ett fungerande ord- och begreppsförråd" eller "en kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk". NC menar att just kombinationen av vardagsspråk och skolspråk är något unikt för ämnet svenska som andraspråk vilket innebär att dessa skillnader fortfarande behöver lyftas fram i kunskapskraven.

NC noterar även att tidigare formuleringar som rör "utifrån egna erfarenheter och referensramar" har plockats bort i den reviderade versionen av kunskapskraven. Här vill NC poängtera att det för elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk kan vara av yttersta vikt att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter och att man inte tar för givet att man delar referensramar. Om detta tas bort från kunskapskraven bör det förtydligas i ämnets syfte och centrala innehåll. I förslaget återfinns detta numera enbart under "Läsa och skriva" i det centrala innehållet för åk 7-9, vilket är anmärkningsvärt då yngre elever antagligen inte har mindre behov av utgå från sina erfarenheter än äldre elever. NC menar att det är olyckligt om dessa formuleringar faller bort och påminner om vad som står i läroplanens kapitel 1: "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper."

Andraspråksperspektivet behöver genomsyra hela kursplanen

Sammanfattningsvis menar NC att det är av yttersta vikt att andraspråksperspektivet genomsyrar hela kursplanen och föreslår därför att andraspråksspecifika formuleringar lyfts in i kunskapskraven, framförallt gällande kommunikativ språkförmåga och funktionell kompetens men även kring tankemässig komplexitet i relation till språklig korrekthet. NC anser också att det är problematiskt att kunskapskraven är så lika i svenska och svenska som andraspråk samt att det saknas andraspråksspecifika delar i kunskapskraven för ämnet svenska som andraspråk.

Ännu ingen kursplan för nyanlända elever

Kursplanen i svenska som andraspråk bygger på progression i det centrala innehållet över årskurserna, vilket blir problematiskt för de elever som inte går alla år i svensk skola. Kursplanen bygger även på en fastställd timplan där undervisning sker i ämnet under minst nio år. Att nyanlända elever som börjar svensk skola i de senare årskurserna, på kortare tid än andra, förväntas uppnå samma mål som elever som gått hela sin grundskoletid i svensk skola är ett stort problem. Dessutom i ett ämne som i stort sett har lika högt ställda krav som för elever som är födda i Sverige och undervisas i ämnet svenska. Det ingår inte i direktiven för revidering av kursplanerna att belysa eller lösa denna problematik, men det är ändå av största vikt att konstatera att kursplanen i svenska som andraspråk, även efter revideringen, kommer brottas med liknande problematik som tidigare. För även om revideringen av kursplanen bidragit till att sätta ljus på vad undervisning i svenska som andraspråk bör erbjuda elever med svenska som andraspråk i jämförelse med undervisning i ämnet svenska, återstår det faktum att svensk skola inte har en kursplan i svenska som andraspråk som nybörjarämne och som riktar sig till elever som är nya i svenska språket, oavsett ålder. Det innebär att de elever som kanske är i störst behov av en kursplan i svenska som andraspråk, fortfarande står utan en sådan. Vilket leder till att dessa elever – och de lärare som undervisar dem - osynliggörs i ett av svensk skolas viktigaste styrdokument. Osynliggörandet placerar både de nyanlända eleverna och deras lärare i en utsatt situation. Detta då undervisningen för de elever som är nya i svenska språket och svensk skola, utan stöd i läroplan och kursplan, riskerar att marginaliseras i skolorna.

Utredning av ämnena svenska och svenska som andraspråk

Det är uppenbart att det finns ett antal olika problem med våra två svenskämnen som inte kan lösas med hjälp av reviderade kursplaner. Utöver att kursplanen inte är skriven med hela målgruppen i fokus är det även problematiskt att ämnet är behovsprövat, dessutom med otydliga bedömningsgrunder gällande vilka elever som ska anses vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk. NC vill därför ta tillfället i akt och påminna om det förslag som läggs fram i betänkandet "Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet" (SOU 2017:54 ), ett förslag som även Skolverket lyfter i rapporten "Svenska som andraspråk i praktiken", nämligen att "en särskild utredare ska tillsätts för att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk inom den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan samt den kommunala vuxenutbildningen i syfte att säkerställa att alla elevgruppers behov av svenskundervisning tillgodoses. I en sådan utredning bör särskilt ingå en analys av nyanlända elevers behov av svenska som nybörjarspråk inom de obligatoriska skolformerna och gymnasie- och gymnasiesärskolan."

NC menar att detta är en högst nödvändig utredning, som bör tillsättas omgående, för att alla elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk ska få den undervisning de behöver och har rätt till.