NC välkomnar Skolinspektionens granskning av språkintroduktion på gymnasieskolan 2017 då rapporten på ett tydligt sätt lyfter fram viktiga utvecklingsområden som varit kända under en längre period. Många av de utvecklingsbehov som Skolinspektionen pekar på kan bero på otydliga styrdokument och lärares reella förutsättningar att följa och tolka dessa. NC vill här lyfta fram det stora engagemang som karaktäriserar det hårda arbete som skolledare och lärare inom språkintroduktion gör.

Skolinspektionens rapport visar både på de stora utvecklingsbehov som finns och på hur bråttom det är för eleverna inom språkintroduktion att åtgärder sätts in omedelbart. NC beskriver här nedan vad vi menar behöver prioriteras.

Tydligare styrdokument

För elever på språkintroduktionsprogrammet är det av yttersta vikt att styrdokumenten blir tydligare gällande elevernas rätt till undervisning i alla ämnen och att undervisning på heltid specificeras utifrån garanterad undervisningstid. Det är även tydligt i granskningen att elevernas rätt till studiehandledning på modersmålet och skolans skyldighet att erbjuda detta behöver förstärkas i styrdokumenten.

Obligatorisk kartläggning av elevens kunskaper

För att varje elev på språkintroduktion ska få en undervisning som utgår ifrån elevens förutsättningar och behov samt elevens tidigare kunskaper och erfarenheter menar NC att det behövs en obligatorisk inledande bedömning av elevens språk och kunskaper på liknande sätt som inom grundskolan. För detta ändamål behövs ett nationellt kartläggningsmaterial som är anpassat till elever på språkintroduktion där kartläggningens resultat kan ligga till grund för upprättandet av elevens individuella studieplan. Ett nationellt framtaget kartläggningsmaterial är dessutom nödvändigt för ökad likvärdighet och för bättre transparens i kommunikationen mellan skolor och kommuner.

Implementering av nytt bedömningsstöd

När det gäller elevens språkutveckling i svenska är det angeläget att denna bedöms kontinuerligt från allra första början. Här kan Skolverkets nya bedömningsstöd Bygga svenska vara ett gott stöd och bidra till ökad likvärdighet i bedömning. Då bedömning av nyanlända elevers språkutveckling är komplext kommer implementeringsinsatser vara högst nödvändiga.

Tydligare riktlinjer kring validering och prövning

En annan viktig del i processen att anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov handlar om prövning för, och validering av, betyg. Med tanke på att valideringen av elevers betyg varierar stort i olika kommuner beroende på kommunernas resurser och kompetens betonar NC vikten av skapandet av en nationell valideringsenhet, där betyg från utländsk utbildning kan valideras likvärdigt och snabbare. När det gäller prövning behövs tydligare riktlinjer kring hur prövning ska genomföras när prövning sker på annat språk än på svenska samt stödmaterial i bedömning och betygsättning för nyanlända elever.

Stärkt studie- och yrkesvägledning samt elevhälsa

Studie- och yrkesvägledarens roll och ansvar behöver förtydligas och stärkas med tanke på hur viktig denna yrkesgrupp är för just nyanlända elever när det gäller upprättandet av ISP och organisation av undervisning som leder till att eleven så snabbt som möjligt kan komma vidare i sina studier. Även elevhälsan behöver stärkas med tanke på det stora antalet nyanlända elever som av olika anledningar mår dåligt men även för att se till att det tidigt sätts in adekvata stödåtgärder för de elever som är i behov av extra anpassning eller särskilt stöd.

Förutsättningar för fortbildning och kompetensutveckling

Skolinspektionens granskning visar även att skolledare och lärare har brister i kompetens att organisera och genomföra undervisa för nyanlända elever och att lärare saknar kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. NC menar att huvudmän och rektorer behöver rätt förutsättningar, mer stöd och riktade resurser för att kunna få till en flexibel organisation så nyanlända elever kan få undervisning i alla ämnen på rätt nivå och även kunna läsa kurser på nationella program parallellt med studier på språkintroduktion. Vi menar dessutom att en översyn av innehållet i lärarutbildningar och relevant kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att höja kvaliteten på undervisningen inom språkintroduktion. Att lärare får rätt förutsättningar för fortbildning och för att planera, genomföra och utvärdera undervisning är då avgörande. Vi vill här betona vikten av att satsningar görs även inom komvux dit många elever från språkintroduktion går vidare. Här nedan ger vi förslag på olika kompetensutvecklings- och fortbildningsinsatser som behövs:

• Fortbildning, och en förändrad lärarutbildning, för lärare som undervisar nyanlända elever.
• Storskalig, webbaserad utbildning med goda förutsättningar för att många legitimerade lärare på kort tid ska kunna fortbilda sig till behöriga lärare i svenska som andraspråk.
• Kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för lärare inom nationella program för att bättre kunna undervisa elever med svenska som andraspråk och för att kunna överbrygga den många gånger känsliga och svåra övergången från introduktionsprogram till nationellt program.
• Kompetensutveckling för skolledare om att organisera och leda undervisning för nyanlända elever på språkintroduktion.
• Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare vad gäller gruppen nyanlända elever då eleverna inte alltid förstår det svenska skolsystemet. Studie- och yrkesvägledare behöver tydligare redskap för att, särskilt för elever med kort utbildningsbakgrund, förklara den långa vägen till universitets- och högskolestudier respektive yrkesutbildningar. Dessutom behövs för vägledare riktade kompetensutvecklingsinsatser gällande förhållningssätt och mångkulturella teorier och synsätt.
• Utbildning och fortbildning för studiehandledare för att stärka professionen både i undervisningen och på arbetsmarknaden.
• Kompetensutveckling för modersmålslärare vad gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt om skolans styrdokument.

Inom de regeringsuppdrag rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande som Skolverket idag arbetar med finns goda erfarenheter att bygga dessa och liknande insatser på, både vad gäller innehåll och utformning.