Studentlitteratur, 2005.

Vissa människor som upplevt traumatisk stress, politiskt våld eller levt under andra svåra förhållanden kan ändå klara sig bra i livet. Hur kommer det sig att inte alla människor som levt under svåra villkor får bestående problem? Forskare förklarar detta med något som kallas resiliens. Det innebär att vissa personer har en slags motståndskraft och därmed klarar att bemästra problemfyllda situationer och behålla en god psykosocial funktion mot alla odds. Ett begrepp som många känner till i det här sammanhanget är "maskrosbarn", dvs. riskbarn som haft svåra uppväxtförhållanden som trots det utvecklas tillfredsställande. Inom forskningen har man tidigare riktat sig mot sådant som gått fel, men nu har man alltmer börjat intressera sig för vilka mekanismer det är som skyddar dessa personer från allvarliga psykiska problem.

För lärare och skolledare som arbetar med flyktingar, barn eller vuxna, inom svenska som andraspråk är det en viktig kunskap hur dessa skyddsfaktorer fungerar. Vad är det som gör att många trots allvarliga påfrestningar fortsätter sin skolgång och t.o.m. hjälper andra i samma situation?