Anna Nyman och Charlotte Pärlbåge är två av lärarna i Arbetslag 3 vid Komvux sfi i Örebro där man sedan tre år tillbaka arbetar med språkstödjare. Effekterna av att arbeta med språkstödjare är tydliga menar lärarna. Eleverna utvecklas snabbare och det är fler som blir godkända på B-nivå jämfört med tidigare. Sannolikt beror det inte enbart på språkstödjarna utan är en kombination av att de finns tillsammans med de nya arbetssätt som har utvecklats i samband med att de har anställts.

Bilden visar Anna Nyman som arbetar som sfi-lärare vid Komvux Örebro
Anna Nyman arbetar som sfi-lärare vid Komvux Örebro.

Anna berättar att tillgången till språkstödjare har gjort att hon nu använder sig mer av elevernas modersmål.
– Modersmålen är mycket mer levande i klassrummet än de var tidigare. Jag uppmuntrar också eleverna mer att använda fler språk och ger tid till diskussioner på modersmålen, fortsätter Anna.
– I såna sammanhang är språkstödjarna en viktig tillgång, fortsätter Charlotte.
– De kan vara med och säga att nu har du tänkt rätt eller nu har du tänkt fel. De kan också hjälpa eleverna att ställa mer avancerade frågor till oss lärare.

Både Anna och Charlotte upplever att tillgången till språkstödjarna bidrar till en ökad trygghet i grupperna. Eleverna vågar ställa fler frågor och de vet att det finns någon där som förstår dem och kan hjälpa dem att förklara hur de tänker och känner på modersmålet om svenskan inte räcker till. Lärarna ser tydligt vilken förmån det innebär för de elever som har tillgång till stöd på modersmålet, jämfört med de elever som inte har det.  

– Det blir ett stort fokus på de här tre språken och det är verkligen en utmaning att ge fokus även till de andra språken i klassrummet, säger Anna. Det är en viktig sak att tänka på, hur vi kan jobba kompensatoriskt för de elever som inte har tillgång till modersmålsstöd, fortsätter hon.
– Till exempel så sitter vi lärare alltid med de elever som inte har stöd på modersmålet när vi jobbar i språkindelade grupper, förklarar Charlotte, medan språkstödjarna arbetar med sina respektive språkgrupper. I allmänhet är det ett fåtal elever som inte har tillgång till modersmålsstöd vilket innebär att lärarna upplever att de ändå hinner ge dessa elever ett gott stöd.
– Vi kan ju inte avstå från att erbjuda språkstöd bara för att vi inte kan erbjuda det till alla elever, säger Charlotte.

Samarbete med forskare

Sedan ungefär två och ett halvt år har arbetslaget även kontakt med en forskare, Oliver St John. Han har bland annat intervjuat lärarna och genomfört klassrumsobservationer och under våren har han även samlat data i form av filmade lektioner som lärarna har reflekterat utifrån, data som har blivit underlag till en pilotstudie.

Att samarbeta med en forskare är otroligt givande på flera sätt menar både Anna och Charlotte.
– Det innebär jättemycket lärande för oss, säger Anna.
– Inte minst filmerna har betytt mycket. Vi har sett hur vi jobbar med språkstödjarna, hur vi kommunicerar med dem och hur vi samarbetar i klassrummet, berättar Charlotte.
– Med stöd av Oliver kan vi också liksom lyfta diskussionen. Själv är man så inne i det man gör, men när han är med så kan vi lyfta diskussionen till en annan nivå, fortsätter Anna.
– Och ifrågasätter, säger Charlotte, men på ett positivt sätt.

– Ja, hans input har varit jätteviktig, säger Anna. Han kallar vår pedagogik för “en pedagogik för två”. Vår pedagogik ska förverkligas av någon annan, alltså av språkstödjarna. Det finns en potential i det men det är samtidigt väldigt sårbart. Risken är att det vi har arbetat fram går om intet för att inte språkstödjarna kan i införliva det vi har tänkt. Det finns också en risk att elevernas lärande försvagas för att de blir för beroende av språkstödjarna. Oliver har gjort oss mer medvetna och uppmärksamma på de här aspekterna.

Kopplat till detta är också hur och när lärarna ger instruktioner till språkstödjarna. För att språkstödjarna ska kunna införliva lärarnas tankar bakom undervisningen är det viktigt att de görs delaktiga i lektionsskapandet.   
– Jag skulle vilja göra dem mer involverade i planeringen av lektionerna. Inte bara lägga det knäet på dem, säger Anna.

Bilden visar Charlotte Pärlbåde som arbetar som sfi-lärare vid Komvux Örebro.
Charlotte Pärlbåde arbetar som sfi-lärare vid Komvux Örebro.

– Nej, det har de själva sagt också, att de inte alltid förstår syftet med det vi gör, fortsätter Charlotte. Detta är viktigt också för att göra dem mer delaktiga i den kreativa processen av lektionskapandet och ge dem större möjlighet att använda sig av sitt bidrag till undervisningen.

Lärarna vill också i större utsträckning tillvarata språkstödjarnas egna erfarenheter av att lära sig ett nytt språk. Helheten skulle bli bättre om språkstödjarna kunde vara mer involverade i hela processen.

– Det handlar om det här att språkstödjarna ska kunna förverkliga vår pedagogik. Om jag bara skickar instruktioner till språkstödjarna via mejl dagen innan, hur stor är då chansen att språkstödjaren förstår, frågar Anna retoriskt. Om jag istället pratar med språkstödjaren ger jag henne en helt annan möjlighet att bidra utifrån sin kompetens.

Samtidigt kan det vara svårt att hinna med, men i samtalen med Oliver har lärarna erbjudits möjlighet att reflektera över detta och liknande dilemman. En följd av det är att språkstödjarna måste få tillgång till bland annat centrala ord och begrepp som kommer att användas under lektionen i god tid före lektion.

– Språkstödjaren ska inte vara en tolk som översätter utan de måste inte bara kunna förklara ordet utan också sätta det i ett sammanhang, berättar Charlotte.

– Ja, det är ett dike som Oliver verkligen har varnat oss för, att språkstödjarna får en mer förklarande funktion. I allt lärande är det en balans mellan utmaning och stöttning, men risken med språkstödjare är att vi bara hjälper om vi lägger för stort fokus på att tolka och förklara, säger Anna.
– Nej, och det hjälper ju inte att bara översätta ett ord för att de ska förstå, fyller Charlotte i.
– Och eleverna vill ju också veta så mycket mer. De ställer frågor kring hur ett ord fungerar, inte bara vad det betyder, fortsätter Charlotte. Finns det några nyanser av det här ordet? Kan man använda det såhär också? Vad är skillnaden mellan pratar och berättar och hur ska jag använda de orden?

Tillgången till språkstödjare ser både Anna och Charlotte som en stor förmån, men de betonar att det är en komplex situation på många sätt. En viktig aspekt som Oliver har hjälpt arbetslaget att lyfta är just frågan om roller i klassrummet.
– Vad är vår roll kontra språkstödjarnas roll och hur man man få de rollerna att funka ihop, säger Anna. Vi är på ett sätt deras arbetsledare samtidigt som vi ska ha någon slags partnerskap i klassrummet. När man är själv i klassrummet så har man en roll som man nog inte är så uppmärksam på, men när man ska samverka med någon annan som till och med har en annan yrkesroll så kan det bli väldigt klurigt.

– Precis, fortsätter Charlotte, för de är ju inte lärare här och de ska inte leda lektionen. Samtidigt kan de ta över delar av lektionen i och med att de pratar med sin grupp och vi vill gärna att de ger feedback till eleverna, men de ska inte ta över lärarrollen.
– Och vi vill ju uppmuntra deras självständighet samtidigt som det kan bli svårt om de blir för självständiga utifrån det vi har tänkt och planerat. Det är en svår balansgång, säger Anna.

Stöd från ledningen

Utöver stödet från Oliver så har arbetslaget under hela projektets gång haft ett starkt stöd från sin chef som har värnat om deras arbete i olika sammanhang.
– Vi har precis nu fått en ny rektor, men i alla fall vår förra rektor hade som målsättning att hela sfi ska ha språkstödjare. Hon har tyckt att det vi gör är viktigt och verkligen värnat om det, säger Anna.
– Ja, och det handlar ju också om att vi ska basera vår undervisning på forskning och beprövad erfarenhet. Att det vi gör ska ha en vetenskaplig förankring i det vi gör, fortsätter Charlotte. Samtidigt är det ju vår rektor som ibland verkligen får fajtas för att vi ska få behålla våra språkstödjare.
– Precis, för det handlar ju både om kostnaderna för språkstödjarna och om vår nedsättning i undervisningstid, säger Anna. Lärarna har en 10%-ig nedsättning av undervisningstiden som är kopplad till forskningsprojektet.
– Det har hela tiden varit lärargruppen som har initierat och drivit utvecklingen av projektet men inget av det vi har gjort hade varit möjligt utan sanktioneringen från vår rektor.

 

Fakta om arbetslaget och eleverna

  • Studieväg 1 – elever med kort eller ingen skolbakgrund från sitt hemland
  • Kurs A och B – B-kursen är uppdelad i nybörjar- och fortsättningsnivå
  • 110 elever – ca 12 elever/grupp på A-nivå, ca 17 elever/grupp på 1B nybörjarnivå
    och ca 26 elever/grupp på 1B fortsättningsnivå
  • Två språkstödjare på arabiska, en på somaliska och en på persiska/dari
  • Tio lärare